2009

Imorse var jag hos mormor och morfar och åt frukost, löste korsord, bläddrade i Året Runt och läste mitt horoskop för 2009. Jag tänkte att det som står i en tidning för mogna kvinnor 50+ måste ju vara sant, så:

2009 bjuder på mycket jobb och goda resultat vilket kommer leda till att ännu mer arbete läggs på mig, tills jag äntligen säger ifrån.

Jag kommer att spendera mycket må bra-tid med mina vänner och även hjälpa en kompis ur en svår knipa.

Det är mycket romantik i mitt liv, planer för framtiden görs, men det finns risk för att det kommer att handla mer om passion än stabilitet.

I oktober kommer jag att känna att jag fattat ett alldeles riktigt beslut och att något som tyngt mig i flera år lättar från mina axlar.

Oh well we'll see. Det är som man säger om väderprognoser - vill du verkligen veta är det bäst att öppna ögonen på morgonen och titta ut.

Gott Nytt År vänner och bekanta!

Oh happy day

Idag har jag haft en så sjukt bra dag på jobbet, sådär bra att jag minns varför jag valt att jobba på ARN. Det började med att jag fick åka buss med Belinda, Charles OCH Sebastian. Det händer ju lika ofta som det är solförmörkelse. Sen kommer man till jobbet och får gå dubbelt med Lea. Helgalen den kvinnan. Kanoners. S bjöd mig på lunch, checkade en ganska lugn BA och fick åka bil hem med mamma. Wehoo.

Sen ringde mormor och talade om att Åke dött, det var ju inte så roligt.
Nu ska jag måla naglarna, krypa ner i soffan under filten och bara vara.

Till minne av jesu födelse

Jag följde med min syster till sjukhuset igår för att lägga om brännskadorna. Vi sitter i varsin fåtölj och väntar på sköterskan, Filippa tittar lite förstrött på julkrubban de ställt upp och pekar på en gubbe:

Filippa: Är det där en sån där vis man?
Jag: Mm jag antar det
Filippa: Men varför är han svart då?
Jag: Eh varför skulle han inte vara det?
Filippa: Men det var de väl inte där?
Jag: Vet du var Jesus är född någonstans?
Filippa: Ja. I krubban.

Vad ska man säga? Det får mig osökt att tänka på George Bush: "If english is good enough for Jesus, it's good enough for all of us"

Game over och all in

Det har varit lite som att spela monopol, ett evighetsspel där jag försökt satsa på de rätta områdena och undvikit de bebyggda delarna. Ibland fuskat lite och kastat om tärningen när ingen sett. Men någon klar strategi har jag aldrig haft och andra aktörer har smugit sig in, byggt upp ett kapital och erövrat de åtråvärda gatorna. Jag har inte längre råd att hamna på hotellförsedda områden och har insett att det är dags att dra sig ur.[Diiduu]. Wrong way. If possible make a legal u-turn. Game Over.

Jag har valt att gå in i ett annat spel istället. Denna gång har jag har en strategi; satsa och vinn. All in.

Svensson med twist

Igår sa M att jag var så otroligt svensson. Vadå svensson? Hur menar du nu? frågade jag säkert 47 gånger på 13 minuter. Svensson är långtråkigt och trist, lagom och förutsägbart. Ingen vill väl vara svensson? Det fick han äta upp att han sagt. Men så insåg jag att jag var ännu mer svensson genom att bli upprörd och känna ett behov av att vara annorlunda. Så nu då, nu måste man ju bli emo, svartrockare eller supervegan med ögonbrynspiercing för att skaka av sig mellanmjölksstämpeln.

Idag har jag och Ellen varit på Nya Gränby för att shoppa de sista julklapparna. 5 timmar lyckades vi vara där. Bara det är ju otroligt svensson, men E försäkrade mig att jag iaf var en svensson med twist. Ja tur det iaf.

Har slagit in mina julklappar idag, är sjuukt trött, men måste hoppa in i duschen och ta mig till JB innan Bingolotto börjar. Jag känner att det är dags för storvinsten ikväll! (Och nej, jag tänker inte nämna det en gång till)

Underbara älskade

Imorse klev jag upp 02.45 för första gången på 3 månader. Gick lättare än väntat faktiskt. Men det är sjukt kallt att cykla i strumpbyxor och pumps skall jag be att få tala om. Halt också, även om det kanske inte berodde på min klädsel just. Skoj att träffa Charles och Toby igen, sitta på good old BA, fast vad fan som hände med den där utlovade dubbelgången är oklart. Träffade några nya stjärnskott, varutav ett var som en riktig allergishock. Det börjar med att ögonen blir irriterade och rinner bara man är i närheten, rodnad och svullnad, sen poppar de kliande utslagen upp och det är kört. Man kan inte låta bli att klia och värre blir det, tills man river hårt hårt och inte vet vart man ska ta ivägen längre. Mogen som jag blivit på senare dar så tänkte jag att man inte ska döma någon för första intrycket, men efter 7h så kunde hobbyläkaren ställa en diagnos, sjukvårdsupplysningen var överflödig. Rabies.

Jessica min underbara älskade vän är fantastisk. Hon har alltid en liten överraskning, gör mig glad med små fina ord i displayen och är alldeles alldeles vanlig, fast ovanligt fin.

Risslen har äntligen tagit sitt förnuft till fånga och insett att man inte kan sitta och läsa Pernilla Wahlgrens blogg bara sådär. Har pratat med min underbara älskade kusin i telefon

Wilma: Sandra Liii (med grov lidingödialekt utan egentlig anledning) Veet duu?
Jag: Nää
Wilma: Viii har söpt en present till farmor idá
Jag: jaha, vad ar ni köpt då då?
Wilma:Mmm... Det får hon ju öppna och se!

Ja självklart, hur dum är inte jag.
När jag var liten talade jag minsann om för morfar att vi köpt en skjorta till honom. Och visade vilken kartong den låg i också. Jajemen, det är service det!

Nu ska jag ägna mig åt paketinslagning och klura på två riktiga nötter som ska vara kläckta tills imorn. Innan uppesittarkvällen med JB.

Gathering

Hektiska dagar. Men oj så mysiga. Har käkat med Maddis, min underbara blomsterflicka, träffade Hanna igår och fikade i evigheters evigheter tills personalen kom och plockade bort våra muggar och tallrikar och så satt vi ett bra tag till och uppdaterade varandra om livet. Det är något speciellt med Hanna, vi ses inte särskilt ofta, men när vi väl får till det så är det precis som vanligt - alldeles fantastiskt trevligt. Sen kom Marina och plockade upp mig för nästa fika och fick vara bollplank för 10 veckors funderingar och gav mig skvallerupdate. Herre jistanes vad lugnet verkat sprida sig över Lutis. Annat var det på min tid minsann.

Idag har jag träffat Ellen som skaffat sig långt rakt hår. Jättefint! Och Pälson som lagt på sig några kilo tror jag minsann, lilletuss. Var ner på stan -sveriges sämsta idé- införskaffde lite julisar och tog mig därifrån så fort som möjligt. Tänk att hela Uppsala kan vara på samma plats samtidigt. Ikväll väntar Grisen, har aldrig varit borta från henne såhär många veckor förr.

Dags att vila lite middag, det där med sömn är det låg prio på när M är här.

Pass/Time out/Jag lägger mig

Okej nu har Teresa utfärdat en sån där bloggutmaning som jag verkligen ogillar. jag är inte så kvick i huvudet, jag kan fundera fem dagar på vilka mina 8 favoritprogram är, så här kommer än så länge bara listan på gårdagens göromål.


8 saker jag gjorde igår:

*Klev upp 3,5h före solen
*Flög till Lissabon i ett litet, litet plan (Embraer 145) där t.o.m. jag var tvungen att ducka för att gå ombord.
*Blev till mitt stora förtret serverad bläckfisk på nästa flight. Små grå klumpar med åtta äckliga ben som dinglade när jag spetsade dem på gaffeln och kritiskt granskade kreaturen med äcklad min.
*Insåg att resten av passagerarna tittade på mig med äcklad min
*Log lite ursäktande, satte tillbaka locket på folielådan och bestämde mig för att inte vara hungrig längre
*Har utsett TAPś cabin crew uniformer till de mest förskräckliga någonsin. Tight polyester i limegrönt och rött. Med revärer. Oj oj.
*Blev förskräckt över hur mörkt det kan vara kl 15
*Tände alla lampor jag har hemma och julpyntade.

La vuelta

Hemma om fem dagar. Nu borjar det pirra i magen igen. Jag ar nervos, forvantansfull och glad over att komma hem. Men samtidigt kanns det lite ledsamt att lamna mitt nuvarande, tillfalliga hem och rutiner. Jag kommer att sakna Toni, vi ar som ett gammalt gift par. Jag kommer sakna att kliva upp pa morgonen och valkomnas av gnaggningar och mjuka mular. Det simpla livet. Att kunna se fram emot att fa cykla 3 km pa en dammig grusvag for att komma till affaren. Smaprata lite med den stilige mannen i charken och Dolores i kassan. Nar blev matinhandling veckans hojdpunkt? Jag kommer att sakna vovvarna. Asch, det ar mycket jag kommer sakna, men det finns ju en hel del jag saknat hemifran ocksa sa det jamnar val ut sig. Man kan ju inte fa allt.

Idag har jag fatt nan knapp och kopt ett par nya skor till jobbet. Ett par bekvama laderpumps. Hur sjukt ar inte det. Jag var tvungen att ga till Zara och kopa mig en klanning for att kanna mig lite normal efter det. Sen tog jag en tripp till Starbucks och gjorde klanningen for liten. Jag har nu provat mig igenom hela deras pastery-sortiment ocj kommit fram till att muffin med hasselnotter och choklad ar godast.

Dags att njuta av min sista lediga dag, insupa Sevilla-atmosfaren och fundera lite pa vad nasta destination ska bli. Hissa segel eller kasta ankare.

Old ladies know best

Det var nagon som papekade haromdagen att jag alltid ar borta nagonstans. Asch, det ar jag ju visst inte, svarade jag, senast var jag i asien och darifran kom jag ju hem i borjan pa april. Sen funderade jag lite pa det och med lite ringrostig huvudrakningkom jag fram till att jag kommer att ha spenderat ~40% av 2008 utomlands. Som en sasongsutvandrad societetspensionar. Well, who can blame me really? Det ar sol. Varme. En varld dar de sma sakerna ar betydelsefulla och verklighetsradien inte stracker sig langre an nasan racker. Jag har iaf insett vikten av pensionssparande. Old ladies certainly know best.

Idag ar det kallt. Pa riktigt. 12 grader och gratt. Bla. Men jag ar utrustad med jacka, halsduk ocj skinnhandskar i sann pensionarsanda. Bless.

// with love from Sweden

I mandags kom den, som ett brev pa posten. Nordanvinden. Helt plotsligt sjonk temperaturen 6-8 grader. Nu ar det typ 4 grader pa morgonen och 14 pa dagen. Och det blaste damm och sand overallt. Jag grymtade lite over den har vadervaxlingen och Lucas bara skrattar: "Sandra Li, you can say nothing - it comes from your country". Mm tack sa mycket, kanns ju genast battre. Nar jag kampade mig genom hagarna med ho, med vinden vinandes och dammet yrande omkring mig kande jag mig som barnen pa Frostmofjallet. fast utan frost. Och fjall forstas.

Forra veckan var lite pain maste jag saga, Lucas och Mercedes brakade och vi fick ta all skit. Men det verkar ha lost sig nu, thank God.

Daremot har de fatt for sig att jag ska rida in alla unghastar och det ar sa tidskravande och frustrerande och jag maste anstranga mig for att hitta talamodet. Men jag antar att det ar smickrande att de litar pa att jag bygger en bra grund for dem. Suck. Tur att jag har Stracciatello kvar iallafall. Inte ens hans agare kommer sa ofta langre sedan han drog ivag med honom i full galopp mot solnedgangen forra veckan. Ja han ar for sot.

Annars har jag insett att kiwin ar en vacker frukt. ja inte Goran Persson pa maskerad, utan om man delar pa den.

Funderar pa hur lange myror lever och vad det ar for skillnad pa en enhorning och en pegasus.

Dessutom har jag sjalvutnamnt mig till vattenslangsmastare. Jag ar sa otroligt skicklig pa att fa olika tryck och stralar. Och pa att laga hal. Balsnore ar otroligt underskattat ska jag saga! Fixar allt.

En osteuropé med nasa for bajs

Haromdagen tog Toni och jag en svang till grannens fruktodling for lite pafyllning. Jag kande mig som en sasongsarbetande osteuropé med min hink i handen. Eller snarare som en illegal osteuropéisk fruktsnattare nar vi forst fick ala under grinden for att komma ut, eftersom vi var dumma nog att glomma oppningsmanicken, och sen klattra over grannens stangsel for att komma at de basta mandarintraden. Jag blir som ett litet barn, alldeles exalterad over att se traden ar fulla av mandariner, apelsiner och citroner. Oliver och mandlar finns ocksa i overflod. jag spanade jattelange pa en stor svart oliv, som sag jattemogen och god ut, som jag stoppade i munnen. Den akte snabbt ut igen, jag spottade och fraste, fy fan vad ackligt det var. Lucas bara skakade pa huvudet. Tydligen vet ALLA att oliver maste tvattas hundra ggr i nan vatska innan man kan ata dem. tank sa oallmanbildad man kan vara. Mandlarna gar daremot finfint att ata, men efter sadar halvt successfully forsokt banka upp dem med en svartpepparburk sa har jagt avergatt till att kopa fardigoppnade pa affaren och fortsatta bidra till barnarbete.

Sen har jag insett att jag ar tragisk, det har gatt lite langt. Vi hade nagra hastar som overnattade hos oss pa vag till tavlingar i Madrid och dagen efter nar vi mockade sa tittar jag och Toni pa varandra och rynkar pa nasorna. "Det kanns pa lukten att det inte ar nagon av vara hastar som statt har inne. Det ar en helt annan bajslukt liksom" Ja sa ni vet sa luktar hastskit olika.

Nu star Toni och stampar och vill ata glass i solen. Det ar 22 grader varmt idag. Bless.

Halvlek

Idag har jag varit har exakt halva tiden. 5 veckor. Det ar nu man ska ta ett snack med coachen, titta tillbaka pa hojdpunkterna och vad som kan forbattras till sista halvlek. Det enda jag vet just nu ar att jag borjar bli allt mer manlig. Jag gar som en man insag jag haromdagen nar jag knallade genom hagarna for att fylla upp vattenkaren, sadar bredbent och med spanda brostmuskler och svingande armar. Jag kastar halmbalar omkring mig och byter dack pa skottkarran. Hoppas verkligen det forsvinner nar jag kliver pa planet hem.

Annars skulle jag vilja saga att det ar intet nytt. Men jag tror inte folk forstar hur avlagset vi bor egentligen. Det ar visserligen bara 3 mil till Sevilla, men nar vi gar in till byn for att handla sa moter vi gubbar, med bara tva tander i kaften, akandes i sin asnekarra. Eller pa en moped som raknats som raritet i Sverige de senaste 20 aren. For att citera Toni's foraldrar som var pa besok i helgen: "oh, it's so... basic" Men det ar ratt sa skont ibland, det ar mañana, no pasa nada, men det gor mig tokig ibland ocksa. Man vet aldrig nar bussen kommer, det finns en tidtabell, men bussen kommer nar den kommer. ALLA vet vilka vi ar. Alla kanner apan, apan kanner ingen.

Idag ar jag arg pa vadret, det ar molnigt och 18 grader. vad ar det for stil pa min lediga dag? Det far bli en kaffe och halvleksutvardering pa starbucks och kanske lite trostshopping.

Mat. Mat. Mat.

Forra veckan var jag arg. Arg for att det helt plotsligt blev sa kallt. Jag var tvungen att borja ha mossa och ylletroja pa mig pa morgonen nar vi slapper ut hastarna. Sen aker visserligen lager efter lager av och mitt pa dagen ar det T-shirt-varmt igen for att aterga till svinkallt nar solen gatt ner. Som att jag ar sa blond att jag inte fattar att det blir vinter aven i sodra spanien... Sen tankte jag lite pa snon som natt Uppsala och sa var jag helt plotsligt ratt nojd med det sydeuropeiska vintervadret.

Det ar ratt sa coolt egentligen; vi gar och plockar mandariner och mandlar fran traden haromkring. Bara sadar. fast vid narmare eftertanke ar det ju som att plocka applen hemma och det ar ju inte sa haftigt alls faktiskt.
Daremot ar det otroligt vackert att rida ut pa kvallarna, rida genom apelsinodlingarna och se solnedgangen farga himlen alldeles rod. Jag tror t.o.m. att min mamma skulle uppskatta ridning under dessa forhallanden. Eller, hon kanske ar ett hopplost fall.

En annan insikt jag kommit till ar att allt kretsar kring mat har. Jag ar hungrig hela tiden, ater sa fort vi far chansen. Mat gor mig lycklig och det ar skrammande. Nar vi kommer hem fran supermarket och plockar ur pasarna sa ar det som julafton. Mork choklad har blivit min nya last. Jag blir frustrerad nar den tar slut. Och apelsinjuice. Och notmix. Och salta kex med brieost. Ja det mesta utom socker och sota saker konstigt nog. Fast att kliva upp pa morgonen och inleda dagen med att mocka skit kraver ju lite energi. Bygger upp min muskelmassa, men det ar en muskel som minskat i storlek faktiskt. Min knalla-runt-hela-Arlanda-i-high heels-muskel, eller snarare springa-mellan-kiosken-och-disk 15-i-high heels-muskel.

Nej sen ar det nog intet nytt fran Aznalcázar. Mer an att min chef prackat pa mig sin hast nu, hasten som ingen far peta pa annars. Jag vet inte vad hon forvantar sig att jag ska gora for stordad med Aveline, men det ar en fin hast sa det ar val bara att tacka och ta emot.

Nej nu ar det dags for lite kvalitetskaffe pa Starbucks!

Tibo och hingsten utan kulor

Jag ar kar. Helt betuttad i Tibo, var svarta labrador med silkeslena oron. Han ar sa karleksfull, kan sitta en hel dag med huvudet i ditt kna och bara bli klappad. Undrar om jag kan overtala pappa och Anneli att ha vovve pa halvtid...

Det mesta ar sig likt. jag undrar fortfarande varfor i hela friden spanjorer envisas med att ha vita stallklader pa sig. Man blir ju skitig bara av att titta pa en hast. Sjalv kor jag pa sa morkt som mojligt sa ingen ser skiten, sa ingen ser att5 jag plockat upp ridbyxorna ur smutspasen pa morgonen och tankt att tar jag ett par nya ar de lika smutsiga om 10 min iaf...

Undrar ocksa varfor de envisas med att ha teddyrumpvarmare pa sadlarna? Det ar 25 grader pa dagarna och det sista jag behover ar en extra svettfaktor.

Vi har tva stycken odlor i huset som hjalper till att halla flugorna borta. Det ar ju uppskattat, men en kvall hade Lizzie bestamt sig for att chilla lite pa toaringen, precis just nar jag likt en 3aring i sista sekund kommit pa att jag ar kissnodig. Och hon vagrade flytta pa sig. Halla, hur kan dessa dumma djur ha overlevt i miljoner ar? hur svart kan det vara att haja. Sen trodde puckot att det var en briljant idé att anvanda vitt toapapper med bla blommor som kamouflage.

Igar var jag med om det mest spannande pa hela vistelsen; en 1800-tals kastrering av en hingst. Pa ridbanan, bland sand och flugor. Chop chop sa var Microb vallack.

Dessutom skulle jag vilja att Sverige sag over sin musikexport, har spelar man Emilias Big Big World pa radion. My God.

2 WEEKS, 3 DAYS

Sondag 19/10. Miraklets dag. Dagen da jag insag att jag vill gora nagot vettigt med mitt liv. Plugga, bli lite serios och vaga slappa friheten. Jag tror det ar dags. Det skrammer mig lite faktiskt. Ja det ar underligt vad man kan komma till for insikter nar man mockar skit.

Annars har jag precis lart mig se skillnad pa alla vara 20 hastar. 70% ar skimmlar, 25% fuxar och de sista 5% ar en brun ponny. Tacka fan for att det tog 2 veckor.
Jag har sjalvklart ansvar for dressyrtraningen eftersom alla andra tycker det ar trist. Sjalvklart har jag akt pa att tvinga en tjock vit hast att trampa fint pa ridbanan. En tjock vit hast som helst spranger fram i okontrollerad galopp i skogen. Smart ar han ocksa, far upp bada lasen pa boxen och knallar ut.

Haromdagen fick vi tva nya hastar, Stracciatello ar min nya karlek. Han ar sa hog att jag maste sta pa en pall for att kunna stoppa foten i stigbygeln. Hur de tankte nar de satte norra Europas kortaste tjej pa honom vet jag inte.

Sen har jag Chambon, Andaluciens basta distanshast, som tranas for fullt for en nationell tavling i november. Tar ut honom pa 2.5mils rundor, travar konstant i 90 min. Det ar jobbigt. Han ar tranad for det, inte jag. Ni kan ju prova sjalva, ta en lite hogre stol och satt er och stall er, upp och ner, i en och en halv timma. I varmen. Puh. Men en dag nar jag gnallde lite over den har turen sa insag jag att folk betalar for att gora sant har. Ridsemester i Andalucien, uppleva den vackra naturen fran hastryggen och njuta av det spanska klimatet. Jag far betalt for att gora det...

Dags att lagga sig i parken en stund med en iskaffe.
Hasta luego

1 WEEK

Jag hade ett litet veckomote med mig sjalv igar. Summerade de senaste 7 dagarna, gjorde staplar och diagram och kom fram till foljande:

* Jag kanner mig som en man. Jag jobbar som en hel karl, lyfter, drar, skjuter, pustar och stankar. Borjar fa arbetarhander, grovt skinn som knappt blir rent fast man skrubbar. Men jag forsoker, tro mig. Jag gnider mig ren varje kvall, har inforskaffat det starkaste ansiktsvattnet i Spanien som jag baddar porerna med, sa starkt att det svider i ogonen, sa starkt att det formodligen inte saljs i Sverige. Jag filar naglarna, penslar pa nagelolja, gor harinpackning och smorjer mig med 5 olika kramer. Kanske kanner mig mer som en dragqueen after all.

* Jag har aldrig och kommer aldrig att ata sa mycket toast i hela mitt liv. Men spansk salami ar gott.

* Jag har gjort illa ankeln och struttar runt som en invalid hamster.

* "Only mad dogs and englishmen go out in the midday sun"
Jag fick vara den galna hunden.

*Bondbranna har fatt en helt ny betydelse. Jag har marken fran fyra olika toppar, bikini, shorts och ridhjalm. Sexigt.

* Nar det regnar i Spanien gar man inte ut. Gar man ut sa ar man blot i tre dagar.

* Jag hatar flugor.

* Jag hoppas och hoppas inte. Funderar och saknar.

Chapter 1

Det borjade ratt bra pa ARN nar jag via min skickliga, sneaky packning lyckades fa med mig extra mycket handbagage. Det betydde dock att jag inte alls kunde vara sa dar kvick och professionell i security. Jag forsokte hala upp min pase med vatskor, fa upp kabinvaskan pa bandet och samtidigt lite smidigt fa upp datorn ur datavaskan som jag packat ner en massa annat i ocksa for att man inte vager in den som handbagage, nagonstans skulle jag lagga ifran mig jacka, halsduk och tjocktroja som jag valt att inte packa ner for att spara vikt och allt detta fumlade jag med med mitt boardingkort mellan tanderna. Snacka om att se ut som en idiot.
Sen var det inhandlande av Djungelvral. Det ar vad jag brukar sakna mest under mina resor. De tar ju slut sa fort dessutom, men jag har provat det dar med att kopa en storre mangd, men de tar slut lika fort anda, sa jag har i ar satsat pa en slank figur och bara EN pase big size travel pack.

Flygresan gick bra trots jag valt att flyga med crash boom bang- Spanair. Tack vare min online checkin (o planets config) lyckades jag fa ett businessate i ekonomiklass. Nice. Satt och vantade pa slot spanade pa Thaien nar den sakta lyfte sin tunga kropp mot skyn. Amazing. Sen somnade jag. I Barcelona var det forsta jag sag ett BA-flyg taxa forbi. Jag tryckte nasan mot fonstret, spanade pa skonheten och insag att jag blivit arbetsskadad. Undrar om forsakringskassan kan kliva in och agera har...

Framme i Sevilla. Bor med tva brittiska tjejer, jattetrevliga. det nagot jobbiga ar att vi delar sovrum, men det funkar. Jobbar inte ihjal oss precis, ar lediga 4 timmar mitt pa dagen nar det ar for varmt for att jobba. Jag o Toni njuter av solen och bygger pa bondbrannan medan Laura som varit har i 8 veckor soker upp skuggan eller sover middag.

Idag ar var lediga dag, ar inne i Sevilla och strosar. Mer update en annan dag, datorn ar inte pa min sida!

I'm leaving on a jet plane

Nu är det mesta packat. Jag har försökt att anpassa mig till SAS ogenerösa bagageregler. Oh my. När ridkläderna var packade fanns det inte så mkt utrymme för vanliga privata kläder. Då måste jag ju köpa nytt i Sevilla... Synd...

Alla farväl är tagna. Alla formaliteter uppstyrda. Det känns på ett sätt precis som vanligt, precis samma procedure som innan alla andra resor. Same same but different. Den här gången reser jag inte för att jag måste komma iväg från vardagen, den här gången skulle jag lika bra kunna stanna hemma och bara vara. Den här gången reser jag för att hästarna och det något behagligare klimatet lockar, jag reser för att jag vill. DET känns nästan lite läskigt.

Lena har försett mig med reseproviant, M har satt sitt spår i min packning, Jessica vinkar av mig på ARN och mamma och pappa skjutsar mig dit. Får hoppas på att Spanairteknikerna är på bra humör idag och att jag på något vis hittar Mercedes och Luc på flygplatsen i Sevilla.
Allting löser sig, på ett eller annat sätt, mer eller mindre smidigt.
Dags att packa ner datorn. Synd att den ska väga så inihelvete mycket bara.

Jag är arg

Jag är arg på världen, arg på att det regnar så inihelvete att jag inte vill gå ut på tre dagar, arg på att jag måste gå ut ändå, jag är arg på at det är söndag, på att jag måste tvätta, jag är arg på att John Blund svikit mig, jag är arg på min mobil, Knight Rider, rosorna, nejlikorna och M. Allra mest är jag arg på mig själv. Speciellt eftersom jag är arg utan att veta om jag har rätt att vara en sån bitterfitta.

Restless

Har så smått börjat med min seriösa packning, börjat plocka ner kläder från galgarna och bygga högar i vardagsrummet. Laddat tvättpåsen inför tvättstugedagen imorgon och klurat på vad som platsar i neccesären. Det mesta är ändå ridkläder som packas ner. Jag blev otroligt glad när jag hos Malin hittade en Vanity Fair vars cover pryddes av en ridklädd kvinna. Visserligen med äckligt vit välstruken skjorta och inte minsta halmstrå i sikte, men ändå. Att ridstövelmodellen är den stora modeflugan i höststövlarnas värld känns juockså bra, slipper man vara helt off 6 dagar av 7 iaf.

Nej jag måste börja koncentrera mig. Fokus Sandra Li. Ikväll kommer Maddis och Marina över och innan dess måste jag ha strukturetrat upp mitt liv. Men herregud så svårt när det finns så mkt annat att pyssla med.

Sleepless but tired

Precis kommit hem från Sthlm och en mysig em och kväll med Malin. Vi har fikat, ätit godis druckit GT, dippat morotsstavar och pratat om ditten och datten. Icke att förglömma tittat på Idol och försökt hitta en alternativ sökmotor till Google. Ja faktiskt riktigt viktiga saker. Jag har dessutom försökt lära mig hur livet i en korridor fungerar, mycket fascinerande livsstil.

Den här veckan har jag varit på bio med lutisflickorna. Jag skulle vilja rekommendera alla att titta på Patrik 1,5. Lite förutsägbar film kanske, men underhållande - rolig och djup på samma gång på något vis. Fikat med Sophia, jobbat min sista dag på Menzies Aviation (iaf på 3 månader), umgåtts med Ellen som kommit ner från Northland och sovit alldeles för lite. Det spelar liksom ingen roll att man spenderar mycket tid i sängen, eller att man försöker sova, det blir bara ingen kvalitetssömn av det hela. Mysigt att ha M där, men är man van att sova själv är det väldigt enerverande när man inte kan ha hela täcket för sig själv eller kan ligga tvärs över hela sängen och spreta med armar och ben. Man måste vara hänsynsfull - i sömnen - hur svårt är inte det på en skala. Nu sitter jag här alldeles jättetrött och ska krypa ner och sova ikapp lite. Men det tar emot, för det är ju inte lika mysigt. Men vadihelvete, det är väl bara att gå och lägga sig. NATTINUFSAN!

In my mind

Thoughts and conclusions of the week

*I think I had to lose and suffer the lost to see what this is all about

*There is a fine line between love, friendship and desire

*I can feel there are some unexplored areas, areas that will remain in the dark. Most likely forever. And maybe, just maybe, still with those sparkling moments spreading a fleeting light.

*The cashier girl at H&M has the most beautiful hair I have seen in a long time

*Itś wonderful to come home and find Someone sent you flowers - just because you are you.

Helylle

Jag säger bara raggsockor och inget mer. Tänk att jag inte ens hade vett att skämmas.

Cold and crispy

Ännu en bra dag. Kallt som sjutton ute, men sådär friskt och härligt kallt, sådär så man faktiskt uppskattar att det är höst. Idag har jag fått veta att min livmoder har en bra position och det låter ju briljant, även om jag aldrig någonsin funderat över det tidigare. Jag har ägnat tid åt att gå in i min kreativa bubbla, sätta på hög musik, koppla bort omvärlden och måla. Fyra timmar senare var den vita färgen slut och jag fick ge upp för idag.

Maddis, Lena och Maxen har förgyllt min kväll så som bara de kan göra. Underbara. Jag är så glad att de finns i mitt liv. Hoppas hoppas att Blomman kan få den där lägenheten hon tittat på här intill så vi kan leka syjunta och skicka morsesignaler till varandra, Uppsalas yngsta pensionärer.

Imorgon ska det lagas middag med M som äntligen tillfrisknat från djungelsjukan. Nu ska jag hoppa isäng tidigt, kanske läsa lite och njuta av slutet på denna trevliga septemberdag.
Tjolahopp

Är det en vanlig dag...

...nej det är ingen vanlig dag, för det är sophia&oskaronsdag - hurra hurra hurra!
Förra hösten var det här en helt vanlig onsdag, vanlig fast ovanligt fin. Middag, skvaller, goda råd i livsfrågornas djungel och Heroes förstås. Den här hösten har Onsdagarna varit som en vit tiger - utrotningshotade och svåra att fånga. Nu snackar jag bara en massa goja, måste för sjutton plocka undan stallkläderna och peela Oskar om S vill slippa bli nedluddad innan hon hunnit kliva innnför dörren.

Måste dessutom se till att vi inhandlar nyttig mat. Nu har det verkligen börjat gå utför, jag är hungrig precis hela tiden och äter så fort jag får chansen. Nu är det faktiskt på håret att jag får på mig jobbkjolen. Imorgon ska jag se till att utesluta vissa farhågor. Farhågor som skulle kunna leda till en mycket penibel situation.

Just fine

Idag är en bra dag. Jag kan inte sätta fingret på varför, började 05 imorse, var förbannat trött, suttit på Finnileinen hela dagen och har uträttat absolut ingenting sedan jag kom hem. Eller jo, inhandlat min nya last - mörk choklad med sesamfrön. Like sent from heaven above. Pratat med min gamla tränare och C. Very nice. Bokat in lite dejter. Däremot vet jag inte om jag är nöjd med samtalet med F. Kom lite olägligt. Men som om jag orkar bekymra mig, nej en annan dag.

Imorn är det upp dödstidigt igen och tre timmar övertid. Sen Aika time och så ska jag äntligen börja måla igen.
Onsdagen är nostalgi. Det är Sandra Li, Sophia och Oskar. Middag och Heroes.
Torsdag är också lite nostalgisk, Lutisnostalgisk. Blomman kommer med Tore, avocado och keso. The all time Lutis lunch. Och skvaller. Det om något är väl Lutis style.
Fredagen är än så länge obokad. Kanske kanske ska den få vara det. Kanske kanske kan det bli något bra utav den dagen.

Sex små ord.

I natt plingade det till i mobilen. Jag ryser till lite, hjärtat tar ett glädjeskutt och jag blir alldeles varm inombords. Sex små ord. En tanke som fick formuleras i ord och sändas genom etern till mig. Ett litet pling. Precis som förra veckan när det kom ett annat meddelande. Sex små ord. Andra ord, annan avsändare, men så lika ändå.

Igår var det utgång igen. Jag slogs först av hur mycket folk man känner egentligen. Det är Lutisfolk, Menziesdudes, gamla kunder och skolkamrater dem man inte ens minns varför man känner till längre.
Sen slogs jag av hur mycket jag ogillar folk i allmänhet. Speciellt fulla, fittiga brudar med stilettklackar och män som tror att det är okej med ass grabbing bara för att man råkar existera.
Vid 03.25 slog det mig att det slagit mig så många gånger tidigare att det inte är en bra idé att gå ut i högklackat
Någonstans i dimman slog det mig att alkolås på mobiler vore en hit och att jag älskar mina vänner. Vare sig de skickar meddelanden med sex ord eller inte.

Citat

Atti: Du det är så skönt, om BA är som en tvångsintagning så är Finnair en öppen anstalt!

Belinda: Nu är det mindre än 10 minuter tills vi är framme
Charlotte: Åh, är det?!
Belinda: Ja, eller lite mer

Eleanor Roosevelt: Ingen kan få dig att känna dig underlägsen om du inte själv tillåter det

Den blonda blåsta bruden på Nyhetsmorgon: Alltså, man får ett sånt himla sug efter kolhydrater såhär när hösten närmar sig!! Igår åt jag isterband liksom. (Ja, blåst)


Idag har Lill-Grisen åkt till London. Alldeles själv, eller med Anna då, men det blev ju inte säkrare för det. Alldeles jättelänge ska hon vara borta ifrån mig. Inte har jag förstått det riktigt ännu tror jag, hastigt och lustigt blev det fast jag vetat om det länge. Mormor måste släppa taget.

Long time - no update

Det finns så mycket jag skulle kunna berätta, men jag orkar inte. Senaste veckan kan nog sammanfattas med jobb, Finnair, Batman, myspysdag med G och Aika, familjedagar och hanging with the dudes. Och ett oväntat (eller kanske inte alls) kliv åt sidan. Jag tänker inte ens vara förvånad, känns lite uttjatat.
Imorn är det Stockholm som gäller igen, jag börjar bli trött på de här mötena. Det blir ju inte bättre av att jag börjar känna mig sjuk, har haft dödsont i huvudet och mått illa hela dagen. Hoppas på att jag inte fått någon asiatisk djungelsjukdom trots försäkran om avståndstagande.

Dags för ännu en alvedon, sätta klockan på 06 och hoppas på att Dr Jones can cure me in the name of sleep.

Stupid year of the tiger

Imorse läste jag mitt horoskop, skrattade lite, visade C och tänkte att det lät otroligt tragiskt och glömde rätt snart bort skiten. Ända tills nu när jag inser att det blev som det stod och att det blev precis så värdelöst som det verkade. Varför uppmana till imperfekt när futurum är det väsentliga? Ta lärdom av det förflutna? Jag blev inte ett dugg klokare. Förbannade stjärnor.

Hade prov på Finnairsystemet idag. Jag blev riktigt orolig där ett tag när jag insåg att jag var klar obehagligt långt före alla andra. När jag snurrat på stolen i en kvart, gått bort till BA och hängt med Jessica en sväng och alla fortfarande inte var klara så trodde jag domedagen var nära, speciellt när jag erinrade mig att jag en timme tidigare frågat en passagerare på Malev om hans slutdestination var Helsingfors. Pucko. Kockan 12 fick vi alla gå hem utan skäll så no worries needed.

Varit på Batman med Lena, Marina, Maddis och Therese efter den obligatoriska Cupidosalladen och tuppluren mitt på dagen. Tidiga bion var vi på också så jag hann hem till syster för att titta på Heroes. Sweet. Ingen Sophia, middag och en grinig Oskar som luddar av sig, men det fick gå ändå. By the way är hjältarna tillbaka imorn kväll igen och thank the Lord är jag ledig.

Helsinki, kiitos

Jag har redan ledsnat på Finnair. De påstår att det är ett superlätt system, och ja det kan man ju säga, jag skulle dock snarare kalla det oseriöst. Man kan hur som helst bara ändra på en massa grejer hit och dit, lägga till och ta bort hipp som happ - i slutändan kan nog ett plus ett bara bli tre, en och en halv eller 14 enligt Mumin-logiken.
Käytävä vai ikkuna paikka? (Gång- eller fönsterplats?)
Vain käsimatkatavarat (Endast handbagage)

Borde egentligen plugga spanska, eller åtminstonde massageteori eller ännu hellre bocka av några praktiktimmar. Ja, man kan ju inte hinna med allt, fast NÅGOT vore fördelaktigt. Just idag får jag vara lite lat. Just idag känns det som en klump i magen, en sten i bröstet, andningssvårigheter och fan och hans moster och jag vet inte varför. Eller jo det gör jag, fast inte orsaken bakom orsaken. Som att det regnar och jag blir blöt, jag blir blöt för att det regnar, men varför regnar det?

Funderade länge på vad jag skulle laga för mat idag, sådär oinspirerad och sugen på allt och inget. Bestämde mig till slut för att gå till mormor och låta henne bestämma vad hon ville bjuda mig på.

Nu ska jag duscha och hälsa på J.
Näkemiin! (På återseende!)

Staff only

Okej, gårdagen var spårad. Grönan och Dubliner med Menzies Aviation, ja det är ju som upplagt för intriger (intriger som ännu ej nått Lutis-höjder - thank God I guess) Skönt att man kan få stå lite på sidan av och ta del av dem för en gångs skull. Det var trevligt, kul och intressant, men hemresan var nog det mest spännande. 5 fyllekajor på Arlanda, civila för en gångs skull, betedde sig sådär som man absolut inte får, men otroligt gärna vill, i uniform. Men när vi kom på att det var en kul idé att hälsa på vår Duty Manager skitfulla klockan tjugo i fem så var det turligt nog något som i rättan tid stoppade oss och fick oss att förstå att det var en otroligt jättesupermegadålig idé trots allt. Det var en förfärlig tur att Grisen inte var med må jag säga. Sen när vi skämt ut oss inför alla charterresenärer, Arlandapolisen, Charlotte Perrelli och Jan Johansen så var det dags att ta bussen hem - eftersom vi redan skämt ut oss för den enda stora taxin inom 7 mils radie. Jag vet inte om busschaffisen bara tyckte att vi var fulla och barnsliga, men vi fick betala barnpris iaf. Alla utom Jossan som kliver på och säger Hej, jag är 23 och vill åka till Uppsala.

Fast vi ska förstås inte glömma ditresan när jag får veta att jag har otroligt fina måsvingeläppar som Filip Frilansande Fotograf och Reklamtjosanhejsan jättegärna skulle vilja ha på bild. Say what? Blanda in fåglar sådär, gör det hela ytterligare obehagligt.

Jag skulle också vilja passa på att tacka Gud, eller Aslan, eller vilken skepnad han än må vilja inta, för att jag bara är trött som fan och inte är sådär äckligt bakis som sist vi var ute.
Dags att duscha och fräscha till sig för middag hos frugan och svärföräldrarna- like in the good old times.

Äntligen har datorn kommit tillbaka. Nästan fyra dagar utan dator och jag höll på att få spel. Då har jag ändå tjuvkikat på mammas dator en sväng. Pinsamt. 3D-vänner vs. Cyberspace. Inte för att jag sitter så himla mycket framför datorn egentligen, men av gammal vana vill jag slå på den, kolla fejan en snabbis, läsa lite bloggar, googla underliga funderingar och slippa damma av telefonkatalogen när jag ska ha tag på ett nummer. Jag vet knappt ens hur man slår i det där stora, gula, otympligt tunga amishåbäket.

Snabbupdate
*Jag har fyllt år. Blivit pensionär över en natt. Fatta när jag väljer att steka köttet i smör för den goda smakens skull. Wooh, hold the horses liksom.
*Min brandvarnare bestämde sig för att få slut på batterier och låta bip biip var 30e sekund heela natten. Jag tänkte vara lite smart och ta ut batteriet, ställde mig på en stol och insåg ganska snabbt att det fattades en halvmeter i räckvidd till taket. Jag hämtade fyra kuddar att ställa mig på och sträckte mig allt vad jag kunde - men kunde retsamt nog bara nudda vid fanskapet. Jag tog mina fyra kuddar och la dem över huvudet och försökte sova istället. Sen ringde jag till pappa och bad honom förtvivlat att ta bort ljudet.
*Jag har jobbat min sista dag som garanterat dispad på BA.
*Jag har gosat med Maxen som blivit så himla stor.



Lite skillnad på storlek på pojkvaskern

*Igår var det mys med frugan
*Dagen bjuder på Stockholmsäventyr med jobbet.

Tack tack alla som var supergulliga att gratta på min födelsedag. Jag skulle även vilja tacka Facebook som påminnde de allra flesta...

Tack, det känns genast mycket bättre...

Idag började födelsedagsfirandet. Man måste börja i tid som skilsmässobarn.

Min önskelista:
*En palm
*800.000 kronor
*Ett par nya halvskodda ridbyxor

Jag fick en Kentiapalm, pengar till ridbyxor och ett bidrag till min förmögenhet. Jag var nöjd. Men därtill var det såklart den obligatoriska kartongen från Gant Store, böcker, en väska, Fredrik Reinfeldt till finliret och Maud Olofsson till spisen, lite kökssaker (som jag ska använda när jag öppnar Lättyoghurt Vanilj-förpackningen) och lite annat smått och gott. På det har farmor försökt övergöda mig.

Dessutom har de så vänligt upplyst mig att farmor var 22 när hon gifte sig och att mamma var utav samma ringa ålder när jag föddes. Nej, men det är skönt att man inte känner pressen...
Fast jag har ju alltid varit lite manlig av mig så jag tänkte gå på att farfar och pappa var 25 vid de här tillfällena. Man får inte vara dum!

Fredrik har informerat mig om att en Boeing 717 ser precis likadan ut som en MD-82. Tackar, det känns bra. Not. Hittade dessutom ett gammalt sms i telefonen där det stod: Jag skulle nog välja SK, de värnar mer om pax säkerhet än Iberia. Jag nämner ingen avsändare, men någon ska få faan för det här...

Jetzt Bier trinken mit der Fräulein Jessica!

Olympia

Dagen började med köttfärssås och spaghetti och Jörgen Persson till OS-semi. Dagen började bra. JP är coolast i stan, bara han och en massa kineser kvar. Har förresten länge undrat varför alla kineser dominerar så hårt i pingis. Jag trodde sporten kom därifrån, ping pong - ching chong liksom. Men det var den brittiska adeln som började och det tog bortåt 100 år innan det spreds till Japan och Kina. Man skulle ju kunna tänka sig att vi europeer borde ha försprång. Eller så insåg vi bara att ping pong var en rätt värdelös sport och gav bort den.

Jag skulle dessutom vilja hylla Rolf-Göran Bengtsson och Ninja la Silla för svensk ridsports största framgång någonsin. Det är stort.

Sen blev inte dagen som planerat. M en annan dag.

Har iaf kollat upp att Spanairs JK6616 BCN-SVQ är en Boeing 717. Let's hope they don't have an aircraft change...

mat, mos och möten

Efter 12h 28min väntan har jag äntligen fått min efterlängtade köttfärssås. God som fan blev den också. Tänk att rosmarin passar till allt, min absoluta favvo i skafferiet. Det mest fantastiska var nog ändå att pastan blev kokt lagom länge.

Träffade J för första gången på typ 6 veckor. Helt stört. Hur kan man bo 250 meter ifrån varandra och inte hitta tid att ses en kvart? Just nu känns det som att alla ska åka bort och flytta och terminerna börjar och fan och hans moster. Alla farväl ska tas. Samtidigt. Tack Gode Gud för Malin som faktiskt kommer hem från London när det vankas skolstart.

Måste lösa The Aika Issue som grädde på moset. Damn. Kom otroligt olägligt.

Fast nu ska jag glädjas åt den otroligt oväntade konversationen med N och att jag nästan skulle kunna kalla mig kulturellt allmänbildad. Lite högoddsare att jag vet vem som fick Nobels Litteraturpris 2007...

GUSTAFSON/SANDRALI

Västerås till Himlen via San Diego.
800.000 kronor
UNMATCHED ELECTRONIC TICKET
PLS CONTACT TKT DESK

Paint

Jag målar min fasad i olika kulörer. En ny färg för varje tillfälle.
Du tittar och ser bättre än någon annan.
Jag bättrar på, målar omsorgsfullt ett täckande lager.
I think I lost myself somewhere between turquoise and heavenly blue
Du tittar och ser rakt igenom.
Panik och obehag, intruder on the inside
Fascination och ett lugn som sprider sig
Jag fick skrapa och gnida för att uppfatta vad du genast sett
För sent. Magic is gone, left me with an awkward feeling.
Jag undrar vad du ser nu?

WOW

Pierce Brosnan är het. Riktigt het.
Jag säger bara punkt. punkt. punkt. Som de gjorde förr.

Charity

Igår blev jag rädd för mig själv. Igår undrade Linnéa att det var något fel på mig. Min tillfälliga sambo slutade sent och tills hon kom hem hade jag lagat lite mat, tänt ljus och var sådär obehagligt romantisk. Ja, jag antar att det finns hopp. Vi hade mysigt, snackade skit och plockade ögonbrynen. Eller som L uttryckte det: Åh, det är ju som i Asien, fast utan all värmen. Och smuts.

Idag har F varit vänlig nog och sett till att det varit bra väder så att jag o Aika kunnat mysa i solen hela förmiddagen. Vi har ätit hallon, eller jag åt bären och hon buskarna, legat i en skogsglänta och läst en bok och solat och käkat gräs. Eller när Aika tuggat i sig all närliggande grönska hade jag fortfarande samma strå i munnen.

Det blev lite glass vid ån, laser, och en sväng till pappa och Anneli. Någonstans däremellan fördrev jag lite tid på stan och råkade gå förbi Wedins. Då tänkte jag: Nej, nu har jag köpt 4 par skor på två veckor - det räcker. Fast titta kan man ju göra... Och det gjorde jag. Och provade lite för skoj skull. Och Gud så stolt jag var när jag gick därifrån. Bara ett par skor fick följa med hem.
Mamma säger att jag har problem. Men vadå, Brangelina adopterar en massa barn och jag adopterar skor. De står där på hyllan, lägger snörena på sned och ser sådär hjälplösa ut, vill inget annat än att slitas med kärlek. Välgörenhet är ju på tapeten så I keep on saving the world.

Kan inte vara sant.

Nu får det väl ändå vara nog. Snälla, rara någon - om jag ska plågas, kan det åtminstonde komma med en förklaring? Varför, varför ska LL alltid blanda sig i mitt liv? Kan inte förstå hur det kan vara möjligt, måste vara någon slags magnetisk attraktion, ett fysikaliskt fenomen bortom det kända. Jag har dragit mig undan, klivit ur bubblan och sällat mig till de utomstående. Eller kanske en insider on the outside. En insider on the outside desperately trying to breathe. Nej, men stoppa en trasa i käften på mig bara, gör det!

Bra.

Tisdagen erbjöd barnvaktning av Maxen. Pappa bjöd på lunch och fick leka morfar ett tag. Tur att han nöjer sig med att leka. Sen var det firande, eller sörjande kanske det heter, av att Cissi flyttar till Malta. Var kanske tur att jag fick i mig ett par glas vin innan MEK stod på agendan. Förvånande lyckat.

Igår inledde jag dagen med brunch med H och lite shopping. Köpt ett par skor till. Otroligt ovälbehövliga, men fina och bekväma, det hittar man ju inte varje dag. Träffade Stina för en fika. Stina var min bästa kompis när jag var liten men har inte träffat henne på SJU år. Helt stört. Fucking unbelievable. Vi tackar Facebook för återskapandet av kontakt. Trevligt hade vi i tre timmar innan jag insåg att jag höll på att glömma bort Sophia.

S och jag åt sallad på Unico (where else), köpte godis och knallade till bion. Arkiv X-fans som vi var för 10 år sedan var vi tvugna att spana in filmen. Jätteläskig var den. Jag var tvungen att hålla S hårt i handen. Och vi satt på samma rad som tre nördiga killar som skrattade på fel ställen och hade klockor som lyser i mörkret. Seriöst. Konstigt om det var läskig stämning.



För övrigt har jag just läst om en tjej som insåg att hon var lesbisk då hon blev kär i Scully. Hallå, vem var inte det? Hon var skitsnygg, smart och häftigast i världen OCH hon fick jobba med Mulder... Ja man skulle kunna säga att den kvinnan hade allt.



Ikväll kommer Linnéa så ska vi laga vårrullar. Om vi kan. Annars vet jag att det finns i frysdisken på Ica. Pad Thai skall vi väl kunna åstadkomma iaf.

Sign in heaven

Idag vaknade jag och kände med ens att det var en dålig dag. Idag är en sådan dag när man bara vill ta med sig täcket till soffan och krypa ner, begrava sig till öronen och gosa in sig, dricka te och titta på värdelösa serier.

Ja det hade man ju kunnat göra om det inte vore för att det var en jobbdag idag. Istället ska man kränga på sig uniformen, toppa med regnjacka och sätta sig på flygbussen. Höra hur regnet smattrar mot rutan och se de smutsbruna rännilarna göra spår på fönstret. Nej jag får nog lov att dra för gardinerna.

Hoppas på en bra dag på jobbet. Det behövs. De senaste dagarna har jag häftat mig i fingret, försökt ignorera idiotiska kommentarer från fulla Malevpassagerare, fått utskällningar för att det åskar, för att det är bilköer i Stockholm, för att de inte gjort en genomgående bokning, för att det inte finns någon sittplats längre fram än 1C, för att bagaget kanske kommer bort på LHR, för att flighterna är sena och tro det eller ej för att flygen har fått en tidigare avgångstid. Snälla nån, ser jag ut som Gud eller?
Igår kom en tant och var jättearg på mig för att vi inte är tydliga med vilken terminal i går ifrån. Vad fan ska jag göra? Sätta upp en skylt i himlen?

Efter lite inspiration från Grisen håller jag med Nina:

If God passed the mike to me to speak, I'd say: stay in bed world ...sleep in peace !

Heaven on earth

Tog tåget till Rättvik för några avkopplande dagar i Vikarbyn. Hade sett fram emot att springa barfota ut och in, ligga i hängmattan och lata mig, läsa mormors gamla Året Runt från 1994, äta frukost i morgonsolen, dricka 11-kaffe på pensionärsvis och bara njuta av lugnet.

Med två stycken skitungar är det ju inte lugnet som dominerar, men vad gör de när de är helt underbara.

"Sandra Li, jag har saknat efter dig" Vem smälter inte. Så får man två små bruna armar hårt om halsen. En liten varm krabat som ålar sig ner i din säng halv sex på morgonen och ska gnugga näsa. Kärlek.

Alice som allra helst vill sitta på morfars motorcykel, men nöjer sig med gräsklipparen om hon får höra motorljudet, badar i vattenslangen eller rymmer ut på vägen så fort hon får chansen.

Vi har åkt rodel, hälsat på Moster Ulla, varit ner på cruisingen i Rättvik och badat i Siljan. Morbror har bytt ut Mozzarellan mot Haloumi i år, Risslen delar med sig av sina tv4plus-kunskaper, morfar leker outtröttligt med barnen och mormor står lutad över rabatterna med rumpan i vädret. Tänk att hon är snart 70 år och inte lärt sig att böja på knäna.

Jag själv betraktar mest, super in atmosfären och lagrar känslan. När jag sedan sitter på balkongen en dag kan jag blunda och drömma mig tillbaka till denna opretentiösa fristad.

Fantastisk dag!

Idag har varit en sån där jättebra dag när det mesta bara går ens väg. När man sen står där och är rätt nöjd så kommer det mer. En och annan bonus, mer än man vågar hoppas på. Tänk att så lite kan göra så mycket, det är otroligt fascinerande, fantastiskt och obehagligt på samma gång.

Mycket vill ha mer och girigheten polar sällan med John Blund.

Träffade G på stan för sånt man kan stoppa i munnen och lite vanligt fast ovanligt skitsnack och rankande av våra kvalitéer. Eller brister om man vill se det så. Vi kan för enkelhetens skull kalla det egenskaper.

"Nåt jag gillar med dig är att när jag är tjock så är du också det...och då går vi och fikar!" Grisen

Just nu försöker jag packa och det går sådär, kan inte koncentrera mig. Lyssnar på Amy Diamond - Thank you och OPM - Heaven is a halfpipe på repeat och funderar på hur många par skor man rimligtvis kan ta med sig.

- Vet du vad, det var en helbra dag tills någon som snodde min jättebra Virgin Atlantic - penna!

- Ja men det var väl någon som fattat att man skall hålla alla virgins borta ifrån dig ...

(Thanks alot for your quotes today, bitch!)

Ledighet i bilder

Jag älskar att kliva upp tidigt, dra på mig mina slitna kroniskt skitiga stalljeans, sätta mig i bilen, lyssna på musik och åka ut till stallet. Fast idag hade jag bytt ut jeansen mot bikini och kjol eftersom jag lovat Aika att vi skulle bada. Efter en timmes promenad i hettan var även jag högst villig att ta ett dopp, men det är ändå roligast att se hur kul hon tycker det är att lattja i vattnet.

Sen var hon överexalterad på vägen hem och min tjocka trötta ponny som vanligtvis traskar snällt bredvid fick plötsligt ett ostyrigt hingstbeteende och försökte springa över mig ett antal gånger.

Pappa, Anneli och jag käkade lunch i båten och solade ett par timmar. Jättemysigt. Fläktar så skönt där ute när solen gassar. Första gången på länge som jag varit ledig när det är tipptoppväder.

Ellen har förgyllt min kväll. Skönt att ha henne tillbaka från Northland.

Picknick med sis and the black cat

Dagens citat: Alltså, jag är rädd att jag inte tillför så mycket i mitt och M's förhållande. Jag menar, han jobbar och han lagar mat - medan jag ligger på sängen och är kåt.

Trött och bortskämd

Igår var jag sjukt trött på jobbet. Det är inte helt mänskligt att kliva upp klockan tre. Först sov jag en kvart på lunchen, 20 minuter på bussen hem och när jag klivit in i lägenheten lägger jag mig på sängen för att vila lite. 3h 30min senare vaknar jag av att telefonen ringer. Kul eftermiddag Sandra Li!

Imorse hade jag frukost-picknick med syster och kissekatten i gröngräset. Melon, vindruvor och köttbullar - låter det inte som en perfekt kombinerad buffé? Sen var jag på massage i två timmar. Nice. Det behövdes verkligen. Den lilla massösen undrade om jag någonsin använde fotriktiga skor. Eh nej. Ska fundera på det den dagen fotriktig och snygg kan samsas i samma mening.

Imorgon är det upp tidigt som gäller - ska bada med pållen. Sen ska jag ha en pappadag och hitta på nåt med fader min. Är det fint väder kanske det kan bli en båttur. Whatever. Natti

Gösta och bögarna

Lååång dag på BA. Men det kryllar av amerikanska bögar som ska åka hem efter sin tur på gaykryssningen och fy fan vad härliga de är. Så himla glada och spralliga och allt är så fantastiskt hela tiden. They just loove Stockholm and all the people, everyone is just sooo nice here - and beautiful, and they've had such nice weather. Hrm, inte helt sant. Men man kan ju inte låta bli att smittas av denna entusiasm. Jag vill också vara gay. Eller bög isåfall. Flata kommer så ofta i ett paket med feminism, kommunism och bitterfitta. Vi vet ju alla vad det brukar innebära - 1a maj-demonstration och hår under armarna. It's a no go!

Appropå No Go så höll Annika Jankells dotter på att inte få följa med på EFs språkresor. Nog för att hon är vida känd som Happy, men det är ju bra om det står något liknande i passet...

Inte nog med att Annika ärat min disk med ett besök, även Gösta Ekman har valt att checka in i disk 13. Way to go! Skittrevlig var han också. En sån där man bara skulle vilja plocka med sig hem och sätta i ett hörn och ta fram då och då. Gösta och ett par av mina queers.

Alldeles strax kommer Jessica och gästar mitt hem, fast jag får nog lov att gå henne till mötes. Typ nu. Eller för 5 minuter sedan.

En vanlig dag.

Okej, man skulle kunna säga att min favoritsysselsättning inte är att dammsuga. Jag tycker om att plocka undan och hålla ordning och ser till att ytskikten är rena, men seriöst, det är ju hur jobbigt som helst att plocka fram dammsugaren. Dessutom är det ju lika bra att våttorka på en gång då när man ändå är igång och helt plötsligt har det blivit ett riktigt projekt. Ett projekt som man gärna skjuter upp tills imorn. Eller dagen efter det.
Fast att bo med Oskar är som att ha en Siberian Husky hemma - det är hår överallt och han kräver en hel del pälsvård. Det var dags att ta tag i städandet. Oskar bor för tillfället på balkongen och det är högst oklart om det uppskattas.

Imorse gick jag till mormor för att putsa jobbskorna och äta lite frukost. När mormor plockar fram juicen inser jag mitt misstag. En sån juice har ju jag i mitt kylskåp. En sån juice har jag norpat ur mormors kyl (among other stuff) med intentionen att lämna tillbaka dem innan de kom hem från stugan. Too late. Busted.

Dagen började sådär alltså. Sen fick jag skavsår för att jag prompt skulle ha på mig nya skor på stan. Men snyggt var det iaf. När man kom till jobbet insåg man att strumpbyxorna var lite trasiga, det var ju bara att knalla till kiosken för att köpa nya. Kiosken som dagen till ära var bemannad av en ny bortkommen kille. Jag frågade efter strumpbyxor och han plockar lite tveksamt fram ett paket blå stödstrumpor. Stödstrumpor i all ära, de värmer skönt i Kina, men det är nog inget Risto skulle uppskatta att jag drog på mig. Lite uppgivet förklarar jag att jag behöver ett par tunna STRUMPBYXOR. Men han skakar på huvudet och säger att sådana tror han inte det finns. Eller jo förresten säger han, ler lite och plockar fram ett paket knästrumpor. NEJE säger jag, lite för aggresivt. Börjar bli stressad och tittar på klockan, 4 minuter tills jag börjar. Jag VET att de ska ha strumpbyxor. En gång till försöker jag förklara vad jag är ute efter. Killen börjar bli lite nervös på mig och letar febrilt. Han håller till slut fram ett paket strumpbyxor och tittar tveksamt på mig. JA, gud vad bra! Fast NEJ, inte SVARTA säger jag upprört när jag ser vilken färg det är.
- Hudfärgade måste jag ha! Eller ja det beror ju på vilken hudfärg man har, men jag måste ju ha ljusa...Jag menar jag blir ju inte ens brun på sommaren.. Håll käften nu Sandra Li
Precis då hittar han ett par ljusa strumpbyxor i gömmorna och jag kan få gå därifrån. Fast jag var skyldig att lyssna på när han klagade på sin dresscode. Att man bara MÅSTE ha svarta skor på sig är ju förfärligt. Att de dessutom är obekväma för att han köpt dem på skopunkten gör ju inte saken bättre. Stackars kille. Jag vet inte vad det var som gjorde det, men för första gången i mitt liv var jag tyst. Det fick vara mest synd om honom idag, trots att han slipper se ut som en tågkonduktör, ha en kjol som man inte kan andas i, svettiga pumps och bli hysterisk över strumpbyxor.

Terror

Genomlidit en hel dag på Ving. Oh my fuck. Jag lyckades med att bara svära 3ggr under mitt föredrag, fast jag babblade på om typ allt annat än det jag planerat att prata om. Fast det visste ju inte de. Tur som fan. Sen var det gruppövningar och en timme enskilda intervjuer med två personer, sådanadär som scannar en och analyserar hela ens liv och hjärnverksamhet och kommer med omöjliga frågor och dilemman och vet precis vad de ska trycka på. Så sitter de där i sina fåtöljer och ler lite klurigt och suger på karamellen. Fy fan. Och hur mycket dumt kan inte jag kläcka ur mig på en hel timme, hur tänkte de där?

Träffade Helena på stan och vi shoppade lite. Som vanligt. Och åt och fikade som ännu mer vanligt. Kom hem med ett par jättefina cognacsfärgade pumps och ett linne.

Övrig info: Ramlösa jordgubb/lime är inte god.

Sista Minuten. Alltid.

Sitter och filar på vad jag ska berätta om Bali. Måste tänka på att inte svära så mycket, tror inte det uppskattas. Fast då försvinner halva mitt ordförråd och jag får problem att binda samman huvudsats och bisats och det slutar med att jag står där och stammar. Sist jag såg efter räknades det inte till meriterna. Förresten har jag hört att några av världens bästa talare svär som borstbindare. Så det så.

Har läst på om Vings historia också. 1956 gick första charterresan med buss till Italien. 1967 byggdes första Sunwing-hotellet. Idag är V Sveriges största researrangör med visionen First in mind - First in choice. Trots att turismen utvecklats kraftigt de senaste 50 åren omsätter Kanarieresorna fortfarande överlägset mest. (Ifall någon undrade)

Fikat och spenderat pengar på stan hela dagen med L. Träffade S vid tbt. Underligt möte. Fick en trevlig prommis med Svartis och Fläckis iaf innan det började regna igen. Dumma väder. Fast det gynnar ju Ving förstås.

Pratade med Helena i telefon nyss:
S: Men vad ska jag ha på mig imorn då?
H: Blåa jeans. Ja det blir bra.
S: Inte kjol då?
H: Nej, den enda kjolen du har som går över knäna är Menzies-kjolen!
S: Mmm. Fast du, det gör den ju inte. Haha.
H: Nej för att den är för trång och du inte får ner den längre ja...
(Dumma. Dumma.)

Nu är det dags att fortsätta finsnickeriet och komma isäng skapligt. Drömma mig tillbaka till Bali... Känslan sitter kvar länge. Iaf på Vings resmål!

Colouring

Jaja Grisen, hur många konstnärer målar klart på en kväll egentligen? Inspirationen kan ju inte flöda på beställning. Målar gör vi med känsla och inlevelse, tappad pensel bryter förtrollningen. Vadå elakt? Äsch.
Fredagen var trevlig iaf. Grymt.

Sis har fyllt år! Kul att ungen på 12 bast ger mig relationsråd. Nu har det gått för långt. Snorunge! Present ska hon ha också, tyvärr är tiden förbi när det räckte med Hits for Kidz och Hello Kitty-trosor. Nu ska det vara Lacoste och Björn Borg och sådana där fett coola grejer. Tror hon föddes två år för sent - fjortisvarning! Och eftersom att jag "har en present som ligger här hemma och väntar på henne" är det tur att hon flyttat över till far sin denna vecka.

Efter en sexdagarsvecka på jobbet - otroligt ansträngande för en deltidsarbetare - ska det bli skönt med tre dagar ledigt! Visserligen är jag lite besviken över att det inte blev en tripp upp till stugan som planerat. Ving bestämde sig för att tisdagen den 15e var en otroligt bra dag för möte. Jag och mamma har iaf varit i mormor och morfars kyl och frys och plockat på oss förnödenheter. Sweet. Ska bara komma ihåg att ställa tillbaka det jag lånat tills de kommer hem... Kanske kan passa på att lämna in mina vissnade orkideer på rehab hos mormor och knycka med mig ett par blommande exemplar också.

Mat och mattor

Mormor och morfar har kommit hem från landet. Vad händer? Man blir behandlad som en gödgris. Kom hem med mackor (som jag försöker hålla mig ifrån), ostar, makrill, ägg och fan och hans moster. Idag var det middag. Men gud vad gott - Fläskytterfilé och Kikkomansås som är så obehagligt smakligt. Jordgubbar till efterrätt. Och en otroligt trevlig matlåda till morgondagen. Det gillar vi =)

Vidare har jag fått spana in deras nya matta. En matta som kostar 50 ggr mer än en matta i min prisklass. Fatta vad onödigt att lägga så mycket pengar på nåt man ska gå på. "Men den är handknuten" So? Jag hajar att det är kul att få grejer barnbarnen gjort i slöjden, men att betala hiskeliga summor för en matta som en stackars Taiwanesisk pojke knutit ihop och tjänat 4 kronor och 11 piskrapp på är ju oförsvarbart.
Själv är jag oerhört nöjd med Oskar trots att han är massproducerad i en robotmattknytarmaskin och har oräkneliga kloner.

Imorn blir det jobb och R.

Dra mig baklänges

Mamma har gått och blivit bundis med F.F. Nu har det väl ändå gått lite för långt här va?!

Stadsbor vilse på landet

Jag och Marina träffas på Lutis för att 40 minuter senare ta bussen till Ströbylund/Läby och middagen hos Marie och Maddis. Vi var vid busshållplatsen 7 min senare och visserligen är det ju bra med marginal, men 33 min i en busskur känns inte som ett givande tidsfördriv. Men vi hann iaf gå igenom vägbeskrivningen vi fått grundligt både en och tre gånger. Det är faktiskt en stor sak för en stadsbo att sätta sig på den gula lantisbussen som tar en till platser man inte visste fanns. Platser utanför stadskartan that is.

Buss 848 kl 17.30 från Centralstationen.
Hoppa av i Läby, eller ring förresten i första svängen efter MAXI så ser jag när ni kommer och talar om när ni ska plinga.
Välkomna!

Busschauffören skrattar och skakar på huvudet när vi kliver på och säger att vi vill åka till Läby. Typ. Eller nånstans däromkring. Det var jättemycket lantisar på bussen, och blommor och hundar. Och jag satt och tittade på en jättesöt liten vovve på sätet framför när Marina ropar : Nu svänger vi, det är första svängen ju!
Jag tittar upp. Vi är vid polishuset.

Färden fortsatte och vi passerade MAXI, spänningen steg och vi svängde äntligen. Förutseende som man är hade jag mobilen redo och Maddis nummer på skärmen. Vi plingade och lyckades stiga av på rätt hållplats. Puh. Vilken pärs.

Efter att Madde och Jenny pallrat sig dit också hade vi skittrevligt. Eller fett kul som min syster skulle ha sagt.
Sen skulle vi ta nattbussen hem, en buss som vi missade med 30 meter. Vi började gå in mot stan. Puckon. Efter en timma och 15 minuters promenad i duggregnet hade vi tagit oss till ICA Väst i Flogsta. Då gav vi upp och ringde taxi.

Idag har varit en skitdag, bortsett från att jag tror jag har en allvarlig sjukdom eftersom jag är så trött hela tiden, har jag idag tappat pengar och insett att det är punka på cykeln. Sen skulle jag o Ellen äta middag på Java och hamnade bredvid en fyllekärring som pratade sjukt högt i mobilen om att någon spridit ut ryktet om att hon snott 20.000 kr och en pistol...

Skjut mig!

Trötter och Glader

Jag har ett problem. Ett STORT problem. Det spelar ingen roll hur förbaskat trött jag är - när jag börjar 05 kan jag inte sova. Vänder och vrider på mig, drag täcket över huvudet och försöker slappna av. Det går inte. Läser lite, sätter på tvn, blir törstig, hämtar vatten, blir kissnödig och går på toa, tittar på klockan och inser att jag ska gå upp om två timmar. Då någon gång somnar jag av pur utmattning. Icke hållbart. Som tur är har det varit dödslugnt på jobbet och vi har roat oss med PNR-stalking och middagsplanerande.

Igår kväll var jag och Armin ut och drack öl på framfickan och blev joinade av Grisen och Eyass. Trevligt! Ännu trevligare blev det när vi upptäckte att vår kypare från Villa Romana även jobbade på Santorini. Jag tror inte han höll med. Ikväll blir det middag med Lutisveteranerna. Sådärja! Kan ju sluta hursomhelst det där, men planen är väl R.

Imorn är E tillbaka från Öland så det blir myspys middag och lugna gatan. Måste ladda inför sexdagarsveckan på jobbet, sånt som man inte är van vid med mitt slackerschema, och så ska det tas beslut. Roliga beslut, men beslut är beslut och är alltid en aning ångestframkallande.

Changes

Idag är det onsdag, en helt vanlig dag mitt i veckan. Vanlig fast ovanlig och tillbaka till vanlig.
Lena och Maxen har förgyllt denna lill-lördag på bästa sätt.

Saker och ting händer och sker. Eller inte alls. Stort som smått, extraordinärt eller vardagligt som man vill dela med sig av. (Är det inte först när man delger andra något som det blir verkligt?) Sen är det de där småsakerna som man bara måste få berätta för en viss person som förstår just det speciella.

En dag finns kanske inte personen längre där, en tomhet och saknad är lämnad kvar. Ett tomrum som kan fyllas men inte ersättas.

Det brukar påstås att vissa personer bara gör gästspel i ens liv under en period. (Vem bestämmer när de inte behövs längre?)
Kanske har vi gått in i en ny tidsepok, det är nu dags att släppa taget, minnas det som varit och gå en annan väg.

Men visst är det svårt att acceptera att någon som är viktig för dig inte längre är en del av din vardag.

Lediga Dagar

Igår blev det en stadstur med E i ösregnet, spanade efter den ultimata födelsedagspresenten. Klättrade över stängsel och broräcken för att jag prompt skulle gå på andra sidan ån hem. Den sidan de uppenbarligen valt att stänga av för att lägga vattenledningar eller nåt annat värdelöst. Säg vilken del av stan de inte stängt av förresten.

Träffade H för middag på Kung Krål, eller Villa Romana som det så vackert bytt namn till. Som vanligt lyckas vi helt ofrivilligt bli center of attention trots det strategiska valet av bord i utkanten av uteserveringen. Otroligt god mat och trevligt, allra trevligast tyckte nog vår kypare det var när vi bestämde oss för att gå.

Sen vankades bio och Sex and the city. Sjukt bra film, man skrattar och gråter om vart annat. Och nog är väl våra liv något SATC-like - om man bara byter ut Manolo Blahnik och Vogue-kolumnen mot Vagabond och Blogger.com. Annars är det väl same same (som man säger i Thailand) But different (som är baksidan av det hela).

Upptäckte att det i sommar är biopremiär för en film som jag tror att en enda människa skulle uppskatta lika mycket som jag. Tyvärr, tyvärr tror jag inte att det ens är värt att föreslå spektaklet. Skall ta en diskussion med Oskar om det hela, t.o.m. han ger bättre feedback nuförtiden...

Dagen har spenderats med J - lunch vid ån och prommis, och en fika och pratstund med Teresa. Mycket trevligt.

Skall återge delar av ett par, för de inblandade, otroligt roliga konversationer:

S: Men hur bright verkade han egentligen?
H: Ja, men håret blir mörkare med vax i...

H: Men jag minns inte.
S: Ja, men tänk efter då!
H: Jo, men just det gör jag. Om jag någonsin tänker, så tänker jag efteråt.

H: Du kommer väl ihåg hur vi tejpade igen med silvertejp där vid kackerlackshålet?
S: Mm, men det var ju knappast du som tejpade!
H: Nej, men dig är jag ju inte rädd för...

H: Men, nej det där är fel fack!
S: Åh, spelar det någon roll eller?
H: Tur att inte du är kille...

Que Magnifico, La Roja!

Spanien. Oj oj. 12 raka segrar - ett EM-guld. Fy fan vad rättvist. Casillas är min hjälte, han är stensäker, alltid på rätt spår. Tror de har släppt in 3 spelmål under hela turneringen. Fernando Torres, ser ut som en kalv, men springer som en skållad råtta. Vilken energi. Nej, jag ska inte dra upp alla spelare, de är skickliga hela bunten. Underbara passningar, på något underligt vis kommer de alltid fram. Och de spelar en rolig fotboll, det är anfall, energi, spelglädje och vilja. Way to go!

Det är annat med Sverige: Vi hade sämst passningsprocent, minst bollinnehav, tvingades till flest räddningar och var totalt urusla på att anfalla. Pinsamt.

Ryssland imponerade och överraskade och jag måste säga att de gjort sig förtjänta av en tredjeplats. (Men det där med att R skulle ingå i Europa har jag fortf. svårt att acceptera)

Holland dominerade, men höll inte hela vägen (Förresten skulle jag vilja ta ett snack med deras designer - det är inte okej med kombinationen orange och ljusblått. Dags att sätta ner foten. Den med missfärgad strumpa.)

Dödens grupp - INGET lag tog sig till semifinal. Intressant.

Att Tyskland tog sig till final var ingen skräll, men de spelar en så tråkig unfair fotboll så det finns inte. Spanjorerna höll skickligt i bollen och dominerade största delen av finalmatchen medan Tyskland sjabblade bort sina chanser på fasta situationer. Spanien har varit jämna och stabila genom hela mästerskapet och jag tror inte det finns någon om kan säga att de inte är värdiga europamästare.

Tid för allt möjligt

Jag har varit på husmorskurs hos mormor och vi har bakat havrekex. Sådana där man äter till jul, men som jag tjatar om året runt. Obehagligt goda.

Sen åt vi lunch på balkongen och hade otroligt mysigt.

Jag och Helena har klippt håret på varandra! Väldigt stort av henne faktiskt som aldrig annars låter någon komma i närheten av hennes långa kalufs. Att hon sedan har en separat fobi för mig och saxar tillsammans gjorde det inte lättare...

Från otroligt skeptisk till -15 cm

Vad gäller fotbollen så säger jag bara Viva España. Eller nej förresten, jag lägger till ett vad var det jag sa till alla som skrattat åt min tro på Spanien, till alla dem som fokuserat allt för mycket på gamla resultat och räknat ut några av världens bästa spelare. De kan, de vill, det är deras tur i år! Nu ska vi bara finta bort tyskarna också.

Konversation från den östrogendominerade tv-soffan:

S: Ouch. Fan att misslyckas med en nickning alltså. Då har man ju ont i huvudet i onödan sen.

H: Mm, man känner sig väl rätt tvungen ändå i en semifinal antar jag.

S: Ja, de skulle aldrig ha lämnat knatteligan...

H: Det vet vi ju inget om! Fast det är klart, vi blev ju kvar i ponnyklubben och lät de andra göra hästjobbet...

Promenixat med Ellen och hon har försökt hjälpa mig att komma till beslut. Ja jesus, ska få detta samtal överstökat ikväll och titta på lite möjligheter. Sen är det väl bara att blunda och hoppa.

Måste bara avsluta med den syn som väckte både mig och obehaget imorse.

"Ernst Kirchsteiger gillar nya människor, mat och inredning. Allt det som Sommar med Ernst innehåller"

Måndag 20.00 för den som vill titta på när Ernst gör ett däck som har svävande känsla ut mot havet. En raffinerad lösning enligt honom själv.

Busy day

Sandra Li blir fly förbannad. Menzies kapitulerar. Det var väl fan så svårt det kan vara att ge oss rätt lön. Jaja fixat är det iaf. Mamma påstår att man inte kan börja på ett nytt jobb och vara arg och upprorisk. My ass. Jag kan, och se så bra det blev!

Vaknade 10.15 imorse och insåg att jag skulle träffa Kristina på stan 45 min senare... Satt vid ån i tre timmar, åt sallad och förbannade folk dubbelexamen och utstakade liv.

Fikadags med Ellen och Helena. Landings kladdkakor går inte av för hackor alltså. Sen skulle E köpa en ny mobiltelefon. Det var otroligt roligt. Helena och jag hjälpte så gärna till att skaffa fram en bra deal av den småsliskige dalmasen med gotländsk dialekt på Telenor. Man blir rätt bra på att förhandla efter en Asien-vistelse. Så bra att Sliskpelle högst motvilligt skrev ut kvittot. Sucker.

Ellen: Men du, har Telenor bra täckning i Norrland eller? Umeå alltså. Det är viktigt.

Sliskpelle: Tja, alltså menar du i Umeå eller liksom på landet. I stan är det inga problem.

Ellen: Aha, vad bra. Men om jag ska ringa till Uppsala då...?

Helena: Ellen, vad sägs om att blondera håret en nyans ljusare nästa gång...

Sen har jag varit till Birgitta och Charlotte och hälsat på nya vovven Vilma och ätit tårta. Tårta som B köpt för att jag skulle komma och hälsa på. Hon är för snäll ändå!

Midsommar

Midsommar hos Per Kastenholm. Jag tror precis det sagt allt.

Vaknade på lördagen med en stukad fot, bula i huvudet och blåmärken, men kan för mitt liv inte minnas hur de kom till. I say no more.

Greed

Vill ha, vill ha, vill ha
som Tjorven vill ha mer tårta
Ett tillstånd från ovan
men smaken är borta

Dukar av
tårtan i kylen
Tomhet och saknad
Erase and rewind

Suget sätter in
Vill ha, vill ha, vill ha

En bulimikers dagbok
Den giriges verklighet

Ryssland

Okej, Ryssland är världens till ytan största land, har ungefär 145 miljoner invånare (Bara i Moskva bor det 11 miljoner människor). Hela Sveriges befolkning får således plats i huvudstaden. Med marginal. Man behöver ju inte ha läst sannolikhetslära för att förstå det där med att hitta 11 bra fotbollsspelare...

Och det där med att breda ut sig över två världsdelar känns ju otroligt girigt. Komma och leka europé när det passar va? Fan de behöver ju visum för att åka till England - precis som Kina och Thailand och andra asiatiska länder.

Fan kommer och tar för sig bara. 1809 tog de Finland ifrån oss (ingen jätteförlust, men shit vilket hockeylag vi hade kunnat ha!)

När svenskarna var vilda och galna och lekte röda och vita rosen, utkämpades det ryska inbördeskriget mellan röda och vita armén. Snacka om att alltid vara värst...

De svalt och frös ut tyskarna i andra världskriget, utvecklade atombomben och skickade upp en hund i rymden. De har pälsmössor på huvudet och mutar sig en väg fram. Låter det som ett européiskt land?

Nu har de vunnit Eurovision Songcontest och pissat på oss i Europamästerskapen i fotboll, det är ju precis lika orättvist som att låta en stor häst starta i ponnyallsvenskan kat. B

Jag kan inte annat än hålla med Grisen: Ut med Ryssland ur Europa!