Vintertråksjukan

Jag har drabbats utav detta resistenta virus som vägrar ge med sig. Jag känner mig alldeles matt i sinnet. Deprimerad? Nej. Omotiverad? Ja som fan.

Idag har jag skjutsat runt mamma, mormor och Ulla på de klassiska besöksmålen i Boländerna. Sen har jag varit på massage, lyssnat på den stönande mannen i båset bredvid och i tystnad lidit av den hårda behandlingen av min rumpa. Där utav alla ställen sitter tydligen många av mina spänningar. Vem hade kunnat ana. Sen fick jag en efterlängtad fikastund med Sophia, pratat om karuseller, kramgoa kaniner, familjelycka och allt sådant som hör till.

Nu ska jag duscha, packa en liten påse med ombyte och se till att det blir en hejdundrandes trevlig dag med Risslen i Sthlm imorn efter jobbet!

Vill dessutom passa på att be om ursäkt för mitt oberäkneliga humör o schizofrena sinnesstämning på senaste tiden. Jag jobbar på det.

Den här Bonnie Raitt-låten går varm hos mig. Terapi i världsklass.

Insikt

It hurts, but it's time. Jag har bestämt mig så många gånger, velat, funderat. Hur kan det vara så svårt att veta vad man vill? Jag vet vad jag måste, det är inte så lätt att sätta planen i verket bara.
It's time, but it hurts, and it won't hurt less tomorrow. Or the day after that.

Time to sleep

Idag har jag haft en bra dag på jobbet. Jag förberedde mig noga med att hämta matlåda hos mormor och morfar, köpte en korsordstidning för de evighetslånga timmarna på Finnair. Lätta kryss för att jag inte skulle bli upprörd över min oförmåga att lösa dem. Jobbade med skoj människor, freestylade lite med dispen måste jag erkänna. Fick skjuts hem av Rajni. Nu sitter jag o mumsar lite på ost o kex och funderar på hur sjutton jag kunnat få så mycket lön för mina tre arbetsdagar i december. Menzies slutar aldrig att överraska.

It's time

Jag pratade med L igår och jag kom att fundera på innehållet på min blogg. Det är så mycket hjärta och smärta och en ventil för sådant som tynger och gnager. jag undrar vart solskenshistorierna tog vägen? För de finns där. Ofta. Men jag antar att de inte behöver ventileras, de är som salladerna på ICA, färdigpackade med dressing och gaffel, bara att hugga in.

Jag tror att jag är i en bitterfittig fas, jag är som en snorunge som inte har vett att vara glad för det ja har, som en hormonstinn tonåring som bara vill vara arg och smälla i dörrar eller en överkänslig och instabil klimakteriekärring.
Ibland är det skönt att gömma ig någonstans där i de patetiska självömkandes värld, me t.o.m. jag har vett att se att det går ut över omgivningen.
Dags att slå sig fri. Jag ber om ursäkt.

Om du gråter för att du missat solen, hindrar dina tårar dig från att se stjärnorna

ouch

Hon visste hur det skulle sluta, hela tiden hade hon vetat.
Men hoppats, så förtvivlat gärna ville hon att det skulle vara sant.
Kanske Kanske Kanske
Hon hoppade - och föll. Ett svidande magplask.

Det allra värsta är ändå att hoppet fortfarande finns kvar.
Please God, not an other never ending story

Fattigmanslattjo

Var skoj att få lite lutisfeeling igen igår, men jag måste erkänna att det var en lite udda blandning. Men det är väl lite grejen med Lutis förstås. Trött som få imorse när klockan ringde. Jag var dessutom tvungen att knalla till stationen halv fyra imorse för att det var så äckligt snorhalt. Jobbet var ett stort kaos med den nya dispen, INGEN hade koll. Men vi lämnar nog det där annars kommer jag att spy galla över det idiotiska påfundet.
Ikväll ska vi sörja hålet i plånboken, vara bittra över att behöva gå pengalösa ännu en helg, och tömma barskåpet. Sebastian och Niles, förhoppningsvis även Jessica, dyker upp. Blir förmoligen en omgång Risk och den här gången ska jag inte komma sist, nej för fan det duger inte. Time to take over the world! Dags att svabba golvet och duscha.

Igår kom jag helt out of the blue att tänka på Nanne Grönwalls bidrag i Brittiska melodifestivalen för några år sedan: Men
De är ju för sjutton överallt.

fascinerad och äcklad

Idag har jag träffat Hanna för en lunch på stan, ätit middag hos mormor och morfar som tror att min ekonomi är alldeles för usel för att jag ska kunna laga min egen mat. Jo lite sanning ligger det väl i det. Speciellt eftersom vi får pengar på MÅNDAG och inte imorn som vanliga dödliga. Men när man tar i beaktande att jag jobbade tre dagar i december så gör ju lönen varken från eller till när det kommer till kritan ändå.

Jag har haft ännu ett illamåendesanfall som tvingade Elle att umgås i min soffa isf den planerade prommisen. Imorn blir det AW med Lutis. Hem från jobbet och byta om i superman speed innan vi ska ses på Tavernan. Sen blir det en tidig kväll eftersom man ska kliva upp nattetid för att arbeta. Suck. Måste säga att det är otroligt generöst att man förtfarande får vara en i gänget iaf!

Nu ska jag fortsätta titta på generation fett. Det är nog det vidrigaste och mest sorgliga jag någonsin sett, men inte kan jag låta bli att titta och fascineras av dessa, förlåt mig men, äckliga människor. Att ha som mål att bli tjockast i världen känns ju en aning skruvat.

Dagdröm och mardröm

Inatt har jag sovit så dåligt, drömt en massa konstiga saker, kastat mig från ena sidan av sängen till den andra, krupit upp tätt intill M tills det blivit alldeles för varmt och så har det börjat om igen. Åkte ut till stallet och pysslade med Aika, borstade och borstade i en timma. Red ut och galopperade i snön. Hon var glad och busig och jag var nöjd - ända tills det blev snöslaskstorm och jag tappade känseln i alla utstickande kroppsdelar.

Nu har jag ätit Chicken Tikka Masala som jag så fint snodde ihop efter jobbet igår kl 22.30. Dags att göra nåt vettigt. Eller så skiter jag i det o gör nåt skoj istället. Vad jag än gör så ska det uppfylla hela min tankeverksamhet.

Det är han

Det är han säger H. Jag fattar ingenting, eller jag hör ju vad hon säger, men tar bara in vartannat ord. Jag hade nog förstått hela tiden, ända sedan den lilla notisen i tidningen. Men vad gör man inte för att skydda sina barndomsminnen, eller ungdomsminnen kanske det skulle vara, man slår det ifrån sig och hoppas innerligt att det finns extrema sammanträffanden. Vissa saker kan jag förstå, saker jag såg redan då, men sen är det det jag ännu inte kunnat ta in, det som är så förskräckligt att jag inte finner ord. Jag trodde i min naiva värld att man kunde se på folk vilka som var kapabla till sådant.
Det är han. Det är han. Det är han.
Jag mår illa.
Måste träffa H.

Vill inte.

Sitter här och mår lite illa. Idag igen. Om 30 min måste jag cykla till bussen vilket betyder att jag borde göra mig snygg för jobbet, leta fram ett par hela strumpbyxor och krångla mig i uniformen. Men jag orkar inte, vill inte, drömmer om att lägga kudden över huvudet och sno in mig i duntäcket och låtsas som att ingenting existerar utanför min kokong. Men nu funkar det ju inte riktigt så. Jag trodde det skulle kännas lite bättre idag efter att jag fått ur mig allt det som gnagt så länge. Eller inte the whole truth and nothing but the truth, men tillräckligt, the basics, allt som behövs för att förstå. Inte var det lätt, men det var dags och det var det enda rätta. På ett eller annat sätt kan det nog bara bli bättre nu, från alla synvinklar. Jo det är väl så man får tänka

Lördag och allt.

Idag har varit en riktig familjedag, först skjutsade jag mormor och morfar till östra station för de skulle på någon revy i Örebro. De var så uppklädda och fina, nog för att de brukar vara snidiga, men det var något extra idag; mormor i en grön kappa med päls och morfar med en sån där societetsscarf innanför skjortkragen. Proviant hade de med sig också; bridgeblandning och en fickplunta whisky. Hallå, vad hände där? De dricker ju knappt en droppe på nyårsafton ens. Men det är bra, de roar sig bättre än jag.

Sen har jag spenderat dagen med pappa, Anneli och bonusmorföräldrarna. Ätit, fikat, kikat på huset och varit till IKEA en sväng. Jotack, en bra dag. Nu ka jag försöka ladda inför kvällen, men jag är så hiskeligt trött och mår illa. Tredje dagen nu. Vill helst bara ta med täcket till soffan och göra ingenting. Hoppas hoppas att man inte åker på nå skit.



Just nu saknar jag Spanien, jag saknar min vovve, fina, fina Ratche.



Och Stracci förstås, min stora bäbis som är rädd för allt och alla, som ingen vågade rida, men han var from som ett lamm bara jag visslade. Bless.

Sevilla

Nu när min dator äääntligen fungerar som den ska tänkte jag det var dags att lägga upp iaf några bilder från España!

Väntan

Äntligen har jag lagat min dator. På riktigt. Eller inte jag, men jag har lämnat in den en gång för alla. Okej, inte just jag, pappa lämnade in den. Men iallafall, poängen är att den nu fungerar utan att låsa sig och stoppa mitt i musiken och inte låta mig skriva klart två meningar innan han känner sig utarbetad. Finally. Men oj vad man behöver datorn för en massa småsaker just precis de två dagarna han inte finns hemma.

Väntan, väntan. Usch, jag hatar att vänta. Det finns så mycket annat att göra.
Whatever. Om man inte tänker på det så kanske det inte kan kallas väntan. Eller?
Skit samma. Time to eat.

helgen

I fredags var jag, Marina o Lena ut på Birger, första gången jag satte min fot där på 4 månader. Självklart ska L vara värst med att inte varit ute sedan 2007. Så var crazy M vägledare, ja men ni hör ju.
Fredagens lärdomar:
Låt ingen annan skriva sms åt dig
Skicka inga sms som i onyktert tillstånd känns lite fyndiga
GT är gott. Mycket gott om man blandar med schweppes citrus fruits
BJ på fredagar är inte lika kul som lördagarna
Jag hatar killar som tar en på arslet i tid och otid

Lördagen bjöd på familjestund hos mormor och morfar, gos med kusinerna som blivit så stora. Snart kommer det en liten liten till...
Sen var det dags för Sevilla-nostalgi, fotboll och vin
Jag börjar bli för gammal för två-dagar-i-rad, men det var trevligt. Mycket.

Jag har mått oförskämt bra hela helgen, tror det är mina fullkornsmackor med leverpastej som jag tuggat i mig på morgonkvisten, timmar efter läggdags.

Inatt ska man kliva upp tidigt igen, cykla till bussen i kylan och halkan och hoppas på att de bestämt sig för att sätta på värmen iaf. Kanske det kan bli en bussdejt med P oxå.

Nej dags att borsta tänderna
Nighty folks

Förferre.

Jag, Sandra och Marina sitter och krökar. Det är kul. Ja, det är riktigt förbannat kul. BJ får se upp ikväll. Vi är heta.

Hälsn. Lena

fantastiskt

Jag kom att tänka på hur glad jag är att jag har mina fantastiska vänner. I måndags var Lena och Maddis här, och lille snormax förstås, och käkade pastasallad - som det tog evigheters evigheter att inhandla för M och mig. Kan bero på att vi handlade på Lutis och jag var tvungen att prata med Kjell ett bra tag och Johanna, Per och Teresa som försökte assistera i inhandlandet, eller så fokuserar vi för mycket på att snacka skit helt enkelt. Det är så härligt att vara med de här sötnötterna, det spårar alltid på något vis, det är opretentiöst och fantastiskt roligt. Sen kom Malin och förgyllde kvällen ytterligare, lite skakis efter att ha blivit påkörd av en långtradare. Herregud säger jag bara.

Helena kom förbi med kinamat och myste i soffan, bara var så som bara vi kan vara. Speciella. Nu är hon tillbaka i London och jag är självisk och hoppas hon inte för för sig att stanna längre än planerat.

Annars har jag mest sett till att vara upptagen, haft skuldkänslor och issues in my head som Lucas skulle ha sagt. När t.o.m. JB påstår att jag är in deep shit så är det väl ganska illa.Tänk att han blir sambo på söndag, DET är helt otroligt. Eller så är det bara jag som inte hänger med i uvecklingen, ja förmodligen.

Nu ska jag ringa Ellen och titta på film med syster yster. Se till att vara upptagen var det ja...

Galet

Imorse kom jag till jobbet och var dispad på Easy Jet. Jag som inte ens varit i närheten av EZY-diskarna. Ever. Så jag fick sitta på Finnair istället, alldeles ensam. Mm, Sveriges bästa idé eftersom jag har en sån fantastisk koll på muminsystemet. Not. Men just när jag kommit till ro med tanken och var ganska lycklig över att E satt i disken bredvid på Malev så stänger hon, lämnar över en massa papper från biljettkontoret och FIM, tittar på klockan och säger: Du får checka Malev också, jag måste till Delta. Jag tittar på henne, hoppas på att hon skojar, men icke, tittar på min kö och hennes kö som nu blivit min kö och börjar plocka varannan passagerare.
Att jag dessutom var dispad på BA samtidigt som nu var en man kort och kaosartat gjorde det hela lite mer bisarrt. Hallelujah.

Nu måste jag åla mig ur uniformen, dammsuga efter Oscar och träffa Maddis o Lena. Trevligt värre, sen blir det en tidig kväll och väckning 02.50 inatt. Ja ibland undrar jag med.

Astro för hela slanten

Redan i början av 2009 är Jungfrun djupt förälskad i någon, som är så annorlunda de personer som jungfrun vanligtvis umgås med. Jungfrun kommer att utveckla en dynamisk relation, som kan bli rätt så oförutsägbar. Jungfrun kommer inte att kunna undvika den här relationen - trots att den är så annorlunda. Det här förhållandet kommer att göra dig mycket lycklig. Du kommer att njuta av att överskrida alla gränser.
...
Du inleder 2009 i sällskap av någon du känner dig särskilt attraherad av och bunden till, och tillsammans kan ni åstadkomma mycket på ett rent praktiskt plan, och kanske rentav etablera en arbetsrelation
...
Många av Jungfruns schablonmässiga reservationer släpper loss som en vårflod under april månad och strömmar fritt resten av året. Du har hållit kärleken lite avvaktande på avstånd ett tag, rädd för att den inte skulle vara äkta. Men oj vad du kan bedra dig själv om du känner så! Alla känslor är äkta bara du vågar tro på dem
...
En gammal kärleksaffär kan hamna på tapeten igen, men vare sig du är intresserad av att återuppta den eller bestämmer dig för att lägga den bakom dig en gång för alla, så blir resultatet till din fördel



Oh heaven help me...

But why?

New years is the shit people say. Yeah, fucking shitty thing. Nästa år, eller i år blir det ju, har jag lovat L att vara hemma och passa Max. Det blir nog bäst så. Nu ska jag ta en dusch och ge mig iväg, dags att rensa hjärnan och sortera lite i kaoset. Varför precis just nu? Ever heard about timing?

2009

Imorse var jag hos mormor och morfar och åt frukost, löste korsord, bläddrade i Året Runt och läste mitt horoskop för 2009. Jag tänkte att det som står i en tidning för mogna kvinnor 50+ måste ju vara sant, så:

2009 bjuder på mycket jobb och goda resultat vilket kommer leda till att ännu mer arbete läggs på mig, tills jag äntligen säger ifrån.

Jag kommer att spendera mycket må bra-tid med mina vänner och även hjälpa en kompis ur en svår knipa.

Det är mycket romantik i mitt liv, planer för framtiden görs, men det finns risk för att det kommer att handla mer om passion än stabilitet.

I oktober kommer jag att känna att jag fattat ett alldeles riktigt beslut och att något som tyngt mig i flera år lättar från mina axlar.

Oh well we'll see. Det är som man säger om väderprognoser - vill du verkligen veta är det bäst att öppna ögonen på morgonen och titta ut.

Gott Nytt År vänner och bekanta!