lördag, maj 14, 2011

Karlar

Martin härjar på Mickes svensexa och jag ligger i soffan, pluggar in djungelord på spanska, slickar ur det sista saltet ur den tomma djungelvrål-påsen och halvkollar på eurovision. Martin ringde för ett tag sedan och undrade var hans nycklar var. Eh, hur ska jag kunna veta var han lagt dem?! Har inte träffat honom sedan igår morse. Häromveckan ringde han och frågade efter cykeln.

"Hej, du jag hittar inte min cykel. Vet du var den är?"

"Eh, nej. Där du ställde den efter jobbet igår?"

"Ja men jag kollar ju här på gården. Den är inte här?!"

"Kolla om du ställt ner den i källaren då"

"Ja. Nej den är inte här heller, var fan är den, åh. Ja men titta här var den. Bra, puss hej"


Det värsta är att jag har så många andra exempel att dra.
Är det en killgrej att leta, men inte se, eller är det bara Martin?

3 kommentarer:

Josefine sa...

Jag känner så igen det där beteendet! Jag tror det är en killgrej :P

Ida sa...

Det är en killgrej. Man måste fråga direkt man inte hittar.
"Men var är lingonsylten, är den slut, va faaan. Ida var ä lingonsylten? - Den står ju här bakom mjölken"...

Jessica sa...

Så sant! A frågar innan han ens letar. Allt han frågar efter finns precis framför honom. knasiga killar.