Sthlm och förorten

"Ladies and gentlemen, welcome onboard the airport coaches that will take you to Stockholm City. I will announce all the stops in advance, please press the yellow button whenever you wish to get off. We kindly ask you to fasten the seat belt and hope you´ll have a pleasant journey"

Ja FLYGbussen tar sitt jobb på allvar I guess...

Efter jobbet tog jag mig in till hufvudstaden för att tvinga Malin att spendera sina sista timmar i Swe med mig. Vi promenerade i solskenet med varsin kaffe från stationen till Söder via Kungsholmen (har jag just lärt mig). Det är ju faktiskt väldigt vackert i Stockholm. Synd att man så sällan rör sig utanför absoluta centrum. M har packat och städat undan i lägenheten inför sin 8 veckor långa frånvaro. Det är för sjutton hela sommaren. Men eftersom jag skickar folk till London vareviga dag så ska det väl inte vara så svårt att ta sig dit själv.

Oj vilken syn det dock måste varit då vi tog oss till stationen med Malins over sized väska med minimala yttepyttehjul som den inte vill rulla på. Vi bestämde oss för att bära den mellan oss för att vara lite smidiga. Sådär smidigt gick det... Träningsvärk imorn, no kidding. Jag åkte hem med en film, bok, matlåda med köttfärssås och hela M's frysinnehåll. Jo men så att, M - det är bara att hämta ditt hem här i Augusti!

Kick off:en gick smärtfritt igår iaf. Om man bortser från den medelålders äckliga Märsta-svartrockaren som helt random tryckte näsa och mun mot min kind och viskade något obehagligt som jag lyckligtvis inte uppfattade. Sen tyckte han det verkade vara en briljant idé att ta lite på mina ben. Reality check!

Fotboll på storbildstv, som jag dock inte hann se jättemycket av, men jag undrar väääldigt mycket hur Lagerbäck förklarar sitt val av Rosenberg på topp?! Det blev inte jättebra va? Varför inte plocka upp Elmander? Eller slänga in Allbäck. Gammal är äldst. Varför vänta tills det är 4 min kvar innan Källström får kliva in? Måste säga att Sve faktiskt hade gjort sig förtjänta av ett kryssresultat, även om de uppenbarligen sjabblade bort det mesta i andra halvlek. Kul att L äntligen är lite nytänkande, men snälla rara prova inga fler halvtaskiga konstallationer i EM!

Nu ska jag göra mig redo för att träffa J.

Time to shape up

Står vid fönstret och tittar ut på regnet som fullkomligt öser ner över mina nyplanterade blomkrukor. Hoppas de inte dör av förruttnelse nu bara, har redan givit dem vad de tål och lite mer tror jag. Väldigt fint blev det, väntar på att solen ska titta fram så man kan sitta ute och njuta av den prunkande blomsterprakten. Ja jag vet, jag är som en pensionär. Men så är jag mormor också! Ska bara lära mig att göra äppelmos. Måste förresten göra något åt blomlådan också. Men senare, känns inte lika dyrt om man delar upp inköpen. Ungefär som när man hämtar fika två gånger på Landings.

Imorgon är det kick off på jobbet. My God. Precis allt kan hända, men jag antar att det inte kan bli värre än Lutis-sammankomsterna så borde känna lugnet. Att man börjar 6.30 på söndagen känns sådär. Eller kanske är det det bästa som kunde hända, inte lika mycket spelrum för katastrof. Sen ska jag träffa Malin för en goodbye-brunch innan hon lämnar oss för britternas territorium hela sommaren. Efter det vankas Johanna och magen och Ellen kommer hem från lapphelvetet. Måste ringa J och diskutera upplägget inför midsommar. Jesus.

Lika bra att bli frisk på en gång. Ska snyta mig av bara helvete idag så kan det ju rimligtvis inte finnas mer kvar till helgen. Nu måste jag kika på vad sjutton jag ska ha på mig imorn. Blä.

Oprah, snor och grässlem

Jag är officiellt sjuk. Har spenderat förmiddagen framför Oprah (vilket enbart händer då hjärnan är invaderad av snor) Idag var Celine Dion på besök hos O. Istället för en normal intervju och lite skönsång så var det det vanliga Oprah-tjafset med 14 överraskade personer i publiken med tragiska livsöden som efter en tårfylld presentation får en sång tillägnad sig, framförd live av deras allra största idol - Celine Dion. Jag är så trött på att O tror hon kan rädda världen hela tiden. Men jag lovar att jag ska prisa henne den dagen hon sänder: Oprah - uppfinnare av hiv-vaccinet. Följ med på vaccinationsresan genom Afrikas savanner. Tills dess håller jag tillgodo med Hem till Gården.

Har fjäskat för min pålle i tre timmar idag. Hon blir lite grinig och putt när man inte varit och hälsat på på länge. Men jag har gjort mitt bästa för att gottgöra - borstat, klippt manen, ryckt bort gråa hårstrån i svansen (ja det är jag som är hennes mamma) och ätit lite gräs. Sen hade hon förlåtit min frånvaro och ville ha pusskalas. Sådana där blöta gräsgröna slempussar. Mina absoluta favoriter.

Tittar nu på fotboll i världsklass och hoppas innerligt att Sverige kan imponera på lördag. Stäler inga högre krav än kryss, men det blir svårt ändå.

Nu ska jag snyta min röda snornäsa för enmiljontefjärde gången idag och torka ögonen som envisas med att rinna.

Kanske kanske kan Oprah komma med en årsförbrukning super mega ultra soft Lambi tissues levererade av min allra största idol (som såklart varierar beroende på vilken gäst hon har i programet) och överraska med en mirakelkräm som tar bort det röda fnasiga.
Hoppas jag hinner stänga av Hem till gården bara.

S

Inte om, men till Teresa.


En blick. Skickar ilningar
Det bubblar inombords
som Ramlösa kittlar i näsan

Ditt leende värmer
likt vårsolens första strålar
Vänder ansiktet till. Suktar
Vintermörkrets girighet
Vill ha mer

Du lägger huvudet på sned
Smältvattnet forsar fram
porlar glatt, hoppar och far

En viskning smekande sammetslen
Barriären rämnar
Jag flyger

Det är du

Ett ps i ord och hösten är här
Löven dalar
likaså jag
Mörker. Kyliga vindar ilar
Drar jackan tätare om mig
Fryser in i märgen

Det är du

En blick, ett leende och huvudet på sned
Molnen skingras
En viskning.
En kapitulation.

Det är du
Vem är jag?

Sjuk

Usch fy och blä. Arg är jag också. Skulle träffa M och titta på fotboll och umgås innan hon åker till London för att spendera hela förbaskade sommaren där. Men jag har sovit i nästan 4 timmar och har knappt orken att sitta rakt upp och ner här. Nej, ska knalla tillbaka till soffan och lägga mitt tunga värkande huvud på kudden med snorpappret nära till hands och hoppas på att jag orkar hålla ögonen öppna matchen igenom. Och jävlar vad arg jag kommer att bli om vi torskar, då har jag ansträngt mig i onödan i 90 minuter bara för att bli upprörd. Ja för nog tycker jag man kan jämföra bedriften springa-som-en-skyttelspole-tur-och-retur-egen-planhalva-två-halvlekar med att ligga-i-tvsoffan-med-halvöppna-ögon-och-vara-upprörd-på-Lagerbäcks-tråkuppställning.

För övrigt är jag nöjd med mötet mellan S och J. Kunde knappt bli bättre. Sen kan man också lugnt säga att jag är lite orolig för utvecklingen i relationen till F. Det är inte roligt längre. Känner hur jag vänder taggarna utåt och blir en elak människa. Egentligen bara feg och hoppas på att allt ska återgå till det normala, att jag ska slippa det där tonläget och hela karusellen. Knyter sig i magen bara jag tänker på det.

Imorgon är det fritt fram iaf, och Armin ska skjutsa mig till jobbet. Sweet. Hur jag ska orka vara där hela 4,5h har jag ingen aning om.

nej nu är det tillbaka till horisontellt läge som gäller.

Persbrandt och jag

Lördagen bjöd på kalas hos Cissi med korv och charader och whisky och mera korv och en trevlig stund med lite Lutisfolk. Söndagen har spenderats i solen på universitetsområdet med Mikael Persbrandt och alldeles för mycket kläder. I dubbel bemärkelse.




Ja om jag ska vara riktigt ärlig så utav väldigt många timmar så spenderades kanske 20 min i närheten av The King.
http://www.tv4.se/1.297469/2008/01/23/for_varje_oskyldigt_domd_gar_en_skyldig_fri

Fy fan för att gå upp mitt i natten alltså. Man är inte människa kl 03. Dagen var kort men intensiv, tror allt som kan krångla krånglade. Colin Nutley kom och nördade sig genom att prata engelska med mig. Hallå, hur många år har karln bott i Svea Rike? Även de efterlängtade pratstunderna i gaten uteblev. Trist. Lite för trist. OMG.





Sen var det bara att byta om snabbt som sjutton till "vårkläder" och ta sig till juridiska biblioteket för att låtsas plugga med Helena af Sandberg. Sen firade jag med glass vid ån med min nyfunna vän Shilan.




Sprungit en femma i Röbo och kommit fram till att min kondis inte är vad den en gång var. Nu jävlar säger jag bara.

Dags för fotboll och en tidig kväll. Dags att ställa klockan på 02.50 igen.

I have a dream

Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut.... Det var en sådan där verklig dröm, där man faktiskt tänker logiskt i drömmen och funderar på rätt och fel. (Sen att det som är fel kändes rätt och att jag handlade därefter är ju en helt annan femma.) Jag vaknade. Jag ville somna om, jag pressade ihop ögonen och drog täcket över huvudet och hoppades på att få glida tillbaka in i sömnen och drömmens värld. Ta vid där det tog slut.

Icke. Det vara bara att ge upp, gnugga ögonen och välkomna verkligheten. En verklighet som innebär att jag känner mig lite småhängig, har tendens till halsont och vill helst sova. Med eller utan dröm.

Har varit och hälsat på farmor och farfar vid kolonistugan. Mysigt.

Farfar o farmor äter melon

Börjar blomma så smått...

Lena Bodén, given i startelvan.

Nu är det dags att inta tvättstugan. Blä. Ikväll blir det Cissi och en sväng förbi Kristina. Undrar vad man ska sätta på sig... Ja det ska jag klura lite på.

Sommar

Det flyter igen. Igår var en lång dag på jobbet, 8h utan rast. Suck. En sen flight och det brakar samman. Men vad gör det när man jobbar med roliga människor? F har hållit mitt humör på topp och S kom förbi och hejade en sväng. Det var inte förrän vid sista gaten när jag väntade på klartecken att boarda och en passagerare kommer fram och säger " You look tired ma'am.." som jag insåg att fötterna värkte och jag inte ville något hellre än att lägga mig raklång i sängen och dra täcket över huvudet. Sen blev jag lite upprörd när det kom en amerikansk pojke och kallade mig lady. Shit.

Solen skiner på höns och kaniner. Försöker få tag på Lena för att diskutera presentinhandlandet. Det går sådär. Har suttit på balkongen och längtat upp till Dalarna. Önskar jag kunde ligga i hammocken, dricka 11-kaffe och titta på när morfar grillar och höra mormor skälla på honom för att han fuskrensat rabatterna. Ligga på klipporna i Brudviken och sola och ta sig ett svalkande dopp i Siljan. Det är sommar. Det är barndomsminnen.

Jag ska sätta mig på balkongen en stund till, läsa en bok och låtsas att jag är någon helt annanstans.

mjäk

Tisdagen erbjöd en efterlängtad update med S och lunch i solen. Har funderat på hur mycket livet egentligen byggs på tillfälligheter. Vem man träffar, när, var och hur. Ibland är man helt vilse i pannkakan och har ingen aning om om man är sugen på hallonsylt eller blåbärssylt. Eller kanske drottningsylt. Men då kanske man är allt för girig?

Träffade iaf Lenis sen, drog en shoppingvända (mindre lyckad, eller ja det beror ju på hur man ser det) och en fika. Jag hade ju bestämt mig innan för att inte äta glass på stan eftersom jag typ får tryckskador av min uniformskjol (som passade alldelöes utmärkt när jag provade ut den för en månad sedan...) Men med Sandra Li´s logik blir man inte tjock av kladdkaka. Bara så ni vet.

Sen kom Linnéa och vi kikade på film och pratade goja. Transamerica - sjukt bra film. Uppmanar alla att se den!

Idag har jag varit lite disträ och smågrinig. Dagen blev inte som planerat. En besvikelse. Men kanske bra ändå. jag har kunnat koncentrera mig på mitt jobb, men ett möte uteblev och ett annat blev inte som tänkt. Men har skrivit upp mig på listan till kick-off nästa lördag iaf. Blir nog skoj. men är lite upprörd över att jobba till 19, missar med stor sannolikhet det mesta av matchen. Den bästa matchen också. Suck. jaja, känns inte som att man har jättestora valmöjligheter som nytillskott.

Dags att sova, har ingen aning om vad morgondagen har att erbjuda på Menzies Aviation.

Noja

Jag läste att reportage i UNT häromdagen om en klass på Celsiusskolan - 5 år efter studenten. (Råkade för övrigt vara Linda P:s klass)
De berättade om vad de haft för planer då de slutade skolan och vad som hänt fram tills nu. Jag blev så förvånad över hur många som faktiskt uppfyllt sina drömmar, eller åtminstonde var på god väg. Jättemånga var dessutom snart klara med sina högskoleutbildningar. Herre jistanes alltså.

Då började jag få lite panik och funderade på vad mina planer var den 10e juni 2005.

*2 sabbatsår
*Resa
*Plugga spanska
*Plugga vid tyskt universitet
*Reseledare
*Efter de två åren skulle jag ha kommit på vad jag vill göra med livet och börja studera något vettigt.

Tre år senare är jag än mer kluven till min utbildning. Kraven och pressen att hitta rätt har dock minskat. Tyvärr kanske även motivationen har börjat tryta, men jag ska plugga. Någongång i framtiden. Förhoppningsvis.

*Jag kan iaf bocka av Spanien (okej, lite fusk, var ju redan planerat innan studenten)
*Resa - check på den
*Plugga i Tyskland var ju inte ens nära, men ersättningen USA och pållarna känns helt okej.
*Reseledare - va fan, inte kan väl jag hjälpa att de förlägger utbildningen när jag jobbar på punkt nr 2.

Men jag är nöjd. Det är så trist med bittra människor så jag gillar läget. Dessutom har jag ju två år på mig innan DK3 kan delta i den där artikelserien. På två år hinner man väl gifta sig, skaffa barn och universitetsexamen och bli personalansvarig på livsmedelsbutik...

My God

Att knalla upp 02.50 (okej jag snoozade till 03) är inte helt ok. Först kunde jag inte sova, kollade att jag ställt två väckarklockor på rätt tid ett antal gånger. Vände och vred på mig. Kom på att jag var kissnödig. Och lite hungrig, en banan kanske? Vatten! Törstig. Bäst att kissa igen. Åhh, kan inte somna. Sätter på tvn en stund. Slumrar till. Telefonen ringer (Åh nej, har jag försovit mig!!?) Nej klockan är bara halv två, fyllesamtal. Suck, klockan ringer om 80 minuter - måste somna om igen!

Måste jag påpeka att jag inte kände mig som en tusensköna vid tresnåret? När man går hemifrån innan UNT kommit, möter en hel hög med fulla ungdomar och nattvandrande poliser, blir omkörd av taxi efter taxi och inser att det inte ens finns en färsk Metro att läsa så känns det lite avigt. Och efter 10 timmar på jobbet trodde jag att jag skulle dö. Övervägde partaj hos Sebastian o co, men det blev en ofrivilligt tidig kväll. Man skulle kunna säga att jag sov som en gris efter barnprogrammen...

Idag var det också en låång tidig dag, men jag är ju vaken än iaf. Käkat middag med Helena och suttit på pensionärsbänkarna vid Kung Krål och ätit glass och tittat på folk. Oj vad det är skönt att bara vara med H ibland. Ja, hajar ni inte vad jag menar så hänvisar jag till tidigare inlägg: "Kärlek."

Nu är det dags för soffläge och förmodligen sömn. Och jag ser fram emot sovmorgon imorn. weehoo.

Lugnet efter stormen

Haft två härliga lediga dagar i solen. Torsdagen började dock med en nära döden upplevelse. Jag låg helt fridfullt ute på gräsmattan och läste UNT. Då hörde jag att en fågel landade strax bakom mig, jag låg alldeles alldeles stilla (ja man kan säga att jag var stel av skräck) och hoppades innerligt att den skulle knalla därifrån. Vad gör han ? Han hoppar över mitt huvud. Jag kastar mig upp och skriker så alla pensionärer i hela Svartbäcken hör. Och jag kan tala om att det finns en hel massa pensionärer i Svartbäcken. Ja fy fan, det är mycket flygande som ska vingklippas nu.

Sen hade jag en otroligt trevlig dag på stan med Hanna, käkade lunch och glass vid ån. Jag förbannar mig själv för att vi inte ses oftare när vi har så himla mysigt. Men det är bra fascinerande hur det kännas som om vi sågs förra veckan när det egentligen var åtta månader sedan...

Denna underbara torsdag har spenderats med Lena och Maxen taxen. Oj så stor lillen blivit och oj så skönt att äntligen få uppdatera livet lite med L.

Nu ska jag kika klart på Talang och sätta väckarklockan på 02.50. Fy faaan.

Avslutar med ett härligt citat av Talang-deltagaren Zara Larsson:
" Om man har som dröm att göra tio plattor så kanske man iallafall gör fem. Istället för om man har som dröm att göra en, då kanske man bara får göra en singel.."
Ungefär lika klyftig som hon har sångkapacitet den flickan. Det vill säga i överflöd.

Jolle på öppet hav

Det har varit mycket medvind på senaste tiden, men just nu känns det lite som att jag är ute på stormande vatten, slagvågorna kommer en efter en. Eller så är just denna dagen bara inte den bästa. Frågan är om jag ska ro iland eller försöka hitta en lugn vik och lägga ankare ett tag. Himlen är blå så nog verkar det som att det är högst tillfälligt.

Ska förse mig med lite sömn och energi från dem jag tycker om. Tack för att ni delar med er, hoppas ni förstår hur viktiga ni är för mig.

Kärlek.

Team S

Det känns lite som att mitt liv är som ett fotbollslag. En trupp i förändring. Några spelare har fått byta position på planen, det finns tidigare viktiga forwards som bänkats, skadade som burits av planen, varningar har utdelats och andra har fått visa sina färdigheter på planen.

Strävan efter den ultimata startelvan fortsätter. Söker efter harmoni och spelglädje. Att värva de bästa kostar, för ligans bäste spelare får man hosta upp. Men hur mycket är det värt...?

Jag scoutar vidare. Tjipp och hej.

Weekend

Fredagen blev lugn, jobbade till 21. Sen ringer M och uppdaterar mig på Lutis personalfest med evakuering och fylla och intriger. Såklart. Konstigt att det redan kan kännas så avlägset, det var inte länge sedan man var inne i karusellen och knappt reagerade på diverse konstigheter smurfarna pysslar med. Just igår var jag rätt nöjd med distansen, intog horisontellt läge i soffan och gav ett löfte om att utreda ett avvikande beteende hos en viss person. Pratade med H och fick höra att B är i farten igen. Seriöst, kan inte finnas en enda människa i världshistorien som är så otroligt trööög som han. Get a grip man!

Obehaget är stort inför vem den häktade ridläraren i Sthlm kan vara. Det känns som att det är lite för mycket information som stämmer överens med Honom. Herre Gud säger jag bara. Mina barndomsminnen - kan man revidera dem?

Dagen började med en joggingrunda i strålande solsken runt G:a Uppsala Högar. jag har aldrig reflekterat över hur vackert det är där uppe på åsen, och den fantastiska utsikten över rapsfälten. Jag som hatade att springa där med skolan, kanske var det därför jag inte kunde se tjusningen. Eller så var vi alldeles för upptagna med att hitta genvägar. Ja rundan avslutades iaf med en promenad i regnet och ett möte med en kvinna i papiljotter utanför ICA.

Ikväll blir det ESC och tacos hos Nettan. Sweet. Måste hoppa in i duschen och möta upp Marina. Jag förbereder mina öron på all osencurerad information om gårdagen.

Klippan.

Sebastian. Vad skulle jag göra utan honom? Jag har varit på att släppa iväg folk till Zambia utan visum, låta en indier resa på utgånget pass och skicka en amerikan till Zimbabwe utan konfirmerad vidareresa. Menzies hade gått i konkurs. Men med sin ståtliga längd på 1.92 (ser med goood marginal över mitt huvud alltså) och hökögon så reder han upp situationerna. Thank God. När det blir lite jobbigt så kastar jag en desperat blick över axeln och han kliver fram och hanterar. I lööv him. Sen blir jag arg på honom 100 ggr om dagen också för att han försöker sätta dit mig hela tiden och retas något makalöst bara för att jag inte alltid tänker efter innan jag öppnar munnen...Men han är otroligt rolig, och det är ju inte alla som platsar på min lista över fyndiga personer precis. Tydligen har han bondat med min mamma också som tycker att han har så otroligt välputsade skor... Jesus alltså.

Gårdagen var en liten helvetesdag, BA 781 var jätteöverbokad och det var en massa pax som krånglade och höll på. Sen var den såklart 40 min sen iväg så det blev ingen matrast den dagen. Suck. Men när vi fått iväg sista flighten, och S efter 487 försök tyckte att min taggning höll British Airways-överklass-mått, bänkade vi oss iaf framför tvn på arrival och kollade på Champions League-finalen. Rätt trist match till en början, hände inte så mycket, men Chelsea satte press och bjöd på spänning på slutet. Även om jag höll på Man Utd så måste jag erkänna att det är lite oklart om de förtjänade sin titel...Men fan nöjd är man ändå alltså :)

Hade flyt och hann med sista stadsbussen hem så vi slapp knalla mitt i natten. Sweet. Men visst är man trött efter sjukt lite sömn och Dangerous Goods by Air-kurs. En kurs på fem timmar som gav oss checkin-agenter absolut noll behållning och ett diplom.

Matematik

Jag hade en gång en tanke, en fundering och ett mission - att lösa ekvationen.
Jag började så smått att flytta runt komponenterna, förenkla talet och lösa ut det okända. Sen visade det sig att den här uppgiften inte behövde lösas, den var struken. Bara till att rensa skärmen på TEXAS TI 82, den gamle trotjänaren och gå vidare till nästa uppgift. (Undrar förresten om lärarna kommit på hur lätt man kan fuska på proven med TEXAS. I bet not. Suckers.)

Så var diagnosuppgifterna klara, men nyfiken som man är så kunde jag ine låta bli att ge mig i kast med det strukna talet. Ögnar igenom mina påbörjade uträkningar och knappar tvekande in informationen på TEXAS. Jag ser hur grafen växer fram på displayen, granskar den noga, hittar värdena och sätter in dem i ekvationen.

Är lösningen rimlig? Den frågan har vi lärt oss att ställa. Jag har ingen aning. Hur ska man kunna veta? Inte mitt ämne, men nog ser det mystiskt ut. Jag räknar om.

Skärmen flimmrar lite, jag tror TEXAS behöver nya batterier. Tror gör man i kyrkan förresten. Jag borde gå dit oftare.

Kärlek.

Gårdagen var en sådan där lite halvtrist dag då det inte hände så mycket. Då ringde Helena och meddelade att hon funderat lite. Sen diskuterade vi fenomenet Lill-Grisen och Mormor i några timmar. Skall återge några få härliga citat från konversationen, här helt tagna från sina sammanhang och förmodligen obegripliga för de flesta, men det ligger stor kärlek bakom varje uttalande:


"Jag tittade på Sex and the city, då kom jag på att jag är så jävla glad att jag har dig. Alla andra är så konstiga...ja du vet"

"Nej men helt seriöst, vi kan göra saker som ingen annan kan göra"

"Men då var det ju en bromskloss ála...Nej just det nu är ju polarisen inte så tjock längre.."

"Nåt jävla rovdjursbeteende. Sniff sniff- här luktar något man kan jaga. Voff voff."

"Ja man känner sig övergödd, men vädigt älskad"


Det är otroligt vad häftigt det är ändå att man kan vara så enormt olika på alla längder, bredder och plan men ändå vara precis likadana. Och det är en fantastisk känsla att det finns någon som förstår dig på djupet, bortom ordens mening.


"Hoppet är det sista som lämnar en. Fast det är inte sant, det är ju du..."

Jag är så glad att du finns Grisen

Vad händer härnäst?

Final exams är klara! Puh. Skönt. Det var faktiskt väldigt roligt sen när det blev uppenbart att SAS-killen knallat hela till T2 Gate 72 för att hålla Micaela sällskap när vi skrev prov. Och han dröjde sig kvar, försökte hitta en godtagbar anledning. Då drog jag med mig mina något förståndshandikappade kursare och lämnade de tu i den otroligt sällan utnyttjade gaten... Sen fick jag lov att vara lite sneaky och smyga iväg till förbjudet territorium. På måndag är det iaf jag o Sebastian som formar ett team!

Gårdagskvällen tillägnades Marias födelsedagsfirande med middag på Tzatziki, bowling och BJ. Jag var ju lite trött och otaggad måste jag säga, men det blev trevligt. Roligt att hänga lite med Lutisbrudarna igen. Men man kan väl säga att det blev något awkward stundtals, det är ju inte alltid man vill hänga på alla samtalsämnen, när man ofrivilligt hamnar där i mitten någonstans och måste lägga bort allt tyckande och tänkande och agera nickedocka. Men vad gör man inte.

Bowling brukar jag faktiskt vara rätt haj på, men igår kväll lutade nog banorna lite ändå ;) Eller så skulle det kunna vara jag som fokuserade på allt annat utom käglorna.

Sen bar det av till Birger och Adam Tensta. Fredagar är ju inte min favvodag att gå ut på, men det var kul. Är så himla roligt att träffa Blomman! Sprang på K också. Jag hoppas mycket på onsdagen, lite nervöst, men jag borde ju klara av det. Sen att mycket för mig verkar totalt irrelevant i sammanhanget spelar ju ingen roll. Bara att gilla läget!

Vid två hade iaf jag och L ledsnat och gick för att köpa fyllekäk (eller mer efter-ett-par-glas-vin-käk) och satte oss hemma hos henne och snackade skit. Och till synes viktiga saker.

Lördagen är något oklar ännu, blev lite change of plans i.o.m.a. LF bestämde sig för att åka till Dublin. Men en kväll i soffan lockar otroligt mycket måste jag säga.

Nu ska jag hoppa in i duschen och öva lite på att vissla.

Pondus.

Fyra tjejer stapplar stojande in i konferensrummet hejdlöst fnissande. De slutar snart tvärt, rättar omedvetet till kläderna och drar en hand genom håret.

Där står Han, lutad mot fönsterbrädet och ler lite åt våra flickfasoner. Eller är det reaktionen? Klädd i jeans och en sån där snygg blå-vit-randig skjorta som går bra till solbrännan ser han himla fräsch ut. Den beige kavajen som av någon obegriplig anledning är slängd över axlarna passar inte alls. Men det gör inget. Han har den där speciella förmågan att trollbinda sin betraktare. Besitter en utstrålning som gör att blickarna dras dit, Han syns och tar sin plats, men helt utan att be om den.

Vi sjunker ner på våra stolar, granskar honom i smyg och kommer på oss med att småle konstant. Det var visst BA-service kurs Han skulle hålla i. En power point presentation, British Airways historia, vision och kundbemötande. Några illustrerande filmsekvenser. Om någon av oss var fokuserad nog att ta in ett skit? Nope.

Jag är full av fascination för detta fenomen som kanske kan kallas pondus...